Hård kritik mot norskt beslut om djuphavsgruvor

Som första land i världen har Norge beslutat att tillåta gruvdrift på havsbotten. Kritiken är massiv och kommer från såväl miljörörelsen som forskare och politiker.

I Norge har det beskrivits som landets nya olja – mineraler som koppar, zink och kobolt, som är viktiga för bland annat batterier och vindkraftverk. I det stora havsområde som Norge har rätt till finns stora fyndigheter av dessa metaller, och nu har en politisk majoritet bestämt att öppna för prospektering i Barents hav och Grönlands hav, i ett område stort som tre fjärdedelar av Norges landyta.

Problemet med gruvbrytning på djuphavets havsbotten är att det handlar om nästan helt outforskade miljöer. Studier har pekat på att över 90 procent av de arter som lever i djuphaven är okända för vetenskapen, och ingen vet vilka konsekvenser exploateringen kan få för ekosystemen och det övriga livet i havet.

Oppositionen i Norge beskriver beslutet som en gigantisk chansning med djur, natur och fiskbestånd och flera miljöorganisationer uttrycker förfäran och stor besvikelse.

– Det här är den största skamfläcken i norsk havsförvaltningshistoria i modern tid, säger säger Karoline Andaur, generalsekreterare för WWF Norge, till Dagens Nyheter.

– Det här är en katastrof för havet. Norge tillåter nu oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym, chef för Greenpeace Norge.

Tidigare har även över hundra EU-parlamentariker och politiker och politiker från nitton olika parlament har uppmanat norska politiker att säga nej till planerna på gruvbrytning på djuphavsbotten.