Hajar kan navigera med hjälp av jordens magnetfält

Sedan tidigare vet man att arter som fåglar, havssköldpaddor och humrar känner av och navigerar efter jordens magnetfält. Nu har forskare i USA bevisat att även hajar kan använda magnetfält för att hitta sin väg genom havet.

Hajar kan simma långa sträckor och hitta rätt väg med stor precision. Därför har forskare länge anat att de kan använda jordens magnetfält för att navigera, men inte kunnat bevisa det.

- Man har tidigare visat att hajar kan känna av och reagera på magnetfält, men det här är den första studien som visar att de kan använda magnetfälten som en karta, säger Bryan Keller från Florida State University, som är en av dem som medverkat i studien, till National Geographic.

Forskarna utförde sina experiment med liten hammarhajsart, skovelhuvad hammarhaj (Sphyrna tiburo), som hämtats utanför Floridas kust. Just den här arten är känd för att göra vandringar på hundratals kilometer. För att skapa ett magnetfält placerade forskarna en bassäng inuti en bur täckt av koppartrådar. Genom att ändra strömstyrkan i koppartrådarna kunde forskarna också ändra magnetfältet i bassängen.

När hajarna utsattes för ett likadant magnetfält som på platsen där de hade tagits upp så simmade alla individer runt i olika slumpmässiga riktningar. Om de däremot utsattes för ett magnetfält som liknade det som ligger några hundra kilometer söderut så försökte många av hajarna simma norrut.

- Det här är ett tydligt tecken på att djuren använde något slags magnetisk karta som visade dem att de var mycket längre söderut än de borde vara, säger Bryan Keller.

När forskarna skapade ett magnetfält som liknade en punkt på norra halvklotet verkade hajarna inte alls veta åt vilket håll de skulle vända sig. Det här tror man beror på att just de här hajarna aldrig rör sig norrut från den punkt där de hämtades.

- Det här kan stödja teorin att deras förmåga att navigera hemåt är ett inlärt beteende. De kanske inte vet hur de ska göra i det norra magnetfältet eftersom de aldrig har varit där, säger Bryan Keller till Science.