Global samverkan

Haven är internationella till sin karaktär. Ingen äger dem, men många använder dem. Många viktiga havsmiljöfrågor kan endast lösas genom samverkan mellan länder. Som tur är finns en hel del fungerande verktyg för internationellt samarbete.

Globala målen för hållbar utveckling

Vid FN:s toppmöte den 25 september 2015 antog världens stats- och regeringschefer 17 globala mål samt Agenda 2030 för hållbar utveckling. Världens länder har åtagit sig att från och med den 1 januari 2016 fram till år 2030 leda världen mot en hållbar och rättvis framtid. Av de sjutton målen finns ett, nr 14, som specifikt handlar om haven och de marina resurserna.

Det globala målet nr 14 är uppdelat i en rad delmål, som bland annat handlar om att minska överfiske, försurning, gifter och föroreningar, och utöka skyddet av kust och havsområden. Delmålen har lite olika tidsperspektiv, och arbetet brådskar – några av dem skulle enligt planen vara uppfyllda redan 2020.

FN:s utvecklingsprogram (UNDP) om de globala målen
Om mål nummer 14 – Hav och marina resurser
Havs- och vattenmyndigheten om de globala målen
Regeringskansliet om regeringens arbete för att uppnå de globala målen

UNESCO Ocean Literacy - Havsmedvetenhet

FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur heter UNESCO. De driver bland annat frågan om att öka kunskapen om havet. Ocean literacy, eller havsmedvetenhet som det kallas på svenska, och marin pedagogik är alltmer kända begrepp.

Det är lättare att värna och ta hand om något man förstår och tycker om. Därför behöver vi alla veta hur vi påverkar havet och hur havet påverkar oss. Med en ökad havsmedvetenhet kan hela samhället förhoppningsvis ta beslut som gynnar havsmiljön, istället för att på grund av okunskap agera i motsatt riktning.

UNESCOs Ocean Literacy Portal
Havsmedvetenhet på havet.nu

Internationella konventioner

En konvention är en överenskommelse mellan olika länder. De internationella konventionerna om havet började komma på tidigt 1970-tal och sedan dess har det blivit en lång rad sådana avtal om olika frågor kopplade till havet. Från att först ha handlat mest om regler för direkta utsläpp av olika föroreningar har även andra internationella avtal kommit att bli allt viktigare som en del av världssamfundets försök att skydda havsmiljön.

För havsmiljön finns konventioner för begränsade områden (till exempel Helsingforskonventionen Helcom för Östersjön och Oslo-Pariskonventionen Ospar för Nordostatlanten) såväl som globala (som Havsrättskonventionen och konventionen om biologisk mångfald).

Helsingforskonventionen (HELCOM)
Oslo-Pariskonventionen (OSPAR)
Förenta Nationernas havsrättskonvention (UNCLOS)
Havs- och vattenmyndigheten om konventioner
Miljömålsportalen om internationellt samarbete

FN:s årtionde för havsforskning

FN har utnämnt åren 2021-2030 till ett årtionde för havsforskning för hållbar utveckling. Grundtanken är att kunskap krävs för att uppnå ett hav i ekologisk balans, och i detta arbete har så kallad havsmedvetenhet hos alla lyfts fram som en mycket viktig del.

Sveriges regering har gett Formas, Havs- och vattenmyndigheten, SMHI och SIDA i uppdrag att ta fram förslag på hur Sverige ska bidra till havens decennium. Många satsningar har redan påbörjats, och många fler är på gång.

United Nations Decade of Ocean Science for Sustainable Development
FN: Ett decennium tillägnat våra hav
Mistra: FN:s havsforskningsdekad för hållbar utveckling
Havs- och vattenmyndigheten: Rapport om hur Sverige ska bidra
Formas: Nationell kommitté för FN:s årtionde för havsforskning

Internationella Havsforskningsrådet, ICES

Det internationella havsforskningsrådet, ICES, är en mellanstatlig organisation som arbetar med forskning om de marina ekosystemen och de tjänster som dessa ger oss människor. Organisationen har ett stort nätverk av mer än 4 000 forskare forskare från 20 medlemsländer, som samarbetar för att ta fram vetenskaplig kunskap och råd för ett hållbart nyttjande av haven.

Arbetet inom ICES bedrivs i arbetsgrupper med olika inriktning, där forskare med olika kompetens är aktiva. ICES är rådgivande organ till EU i frågor om fiskebestånd och utfärdar de rekommendationer som politikerna utgår ifrån när de beslutar om de årliga fiskekvoterna.

ICES hemsida
Havs- och Vattenmyndigheten om ICES

Källor

Texterna är skrivna av redaktionen för havet.nu, som använder en mängd olika källor, exempelvis referensverk och facklitteratur. Vid citering anges havet.nu som källa.