Havsutsikt nr 1, 2024

I detta nummer

Artikel
Iga-Maria Nestorowicz

Kallvattenkorallrev i våra hav

Fem av sex svenska korallrev har förvandlats till grus. Men nu hoppas forskare och förvaltare kunna återställa dem.

Artikel
Johan Cederqvist

Vildlaxen som försvann

Livet på jorden utarmas i alarmerande takt. Historien om den utrotade vildlaxen kan ge oss inblick i dagens massutdöende av arter.

Artikel
Agnes Olin och Ulf Bergström

Goda grannar gynnar rovfiskar

Abborre och gädda har minskat kraftigt längs stor delar av Östersjökusten. Istället har storspiggen tagit över.

Artikel
Rickard Stenow och Helle Ploug

Kiselalger – havets Törnrosa

Kiselalgernas så kallade vilostadier har varit något av en gåta för forskningen. Hur överlever de egentligen? 

Artikel
Markus Nordin, redaktionen

Havets gruvliga rikedomar

Metallfyndigheter hägrar på havsbottnarna. Många vill starta exploateringen. Men vilka biologiska konsekvenser kan en brytning få?

Artikel
Hanna Farnelid

Viktiga pikoväxtplankton

De är pyttesmå men finns i mycket stora mängder i havet. Och i en varmare värld kan de bli ännu fler.

Art i fokus
Kristina Viklund, redaktionen

Laxen som hittar hem

Laxen föds i älvar men lever större delen av sitt liv i havet. Den förändras både fysiologiskt och beteendemässigt under sin vandring ut i havet.

Så funkar det
Markus Nordin, redaktionen

Så funkar en mätboj

Kanske har du sett dem guppa därute någon gång. Fullproppade med teknik kan mätbojen leverera avgörande information om havet.

Forskarminnet
Peter Ljungberg

Jakten på den sista torsken

Ibland får man ett telefonsamtal man drömt om. Det hände Peter Ljungberg, som fick hjälpa en ungdomsidol att leta efter torsk.

Artikel

Lektionsbanken om Östersjön

Lektionsbanken är en helt ny undervisningsresurs som gör det lätt att undervisa om hav och hållbar utveckling.

Vad är Havsutsikt?

Havsutsikt är en tryckt och digital tidskrift för dig som vill hänga med i vad som är på gång inom svensk havsforskning. I tidskriften får du svar på många frågor, men också en inblick i de frågor som ännu inte forskningen klarat av att besvara. Artiklarna är skrivna av forskare och anpassade för en bred publik av redaktionen. Att prenumerera är gratis. Läs mer

DAGENS ART

Flodnejonöga (Lampetra fluviatilis)

Flodnejonöga är ingen benfisk, utan en så kallad rundmun. Skelettet består av brosk och den har inga käkar. Den har sju runda gälöppningar i en rad på sidan bakom huvudet. Nejonögat lever sina första cirka 4-5 år nergrävd i botten i åar och floder, och livnär sig då som filtrerare. Sedan vandrar den ut till kustområdena, där den stannar i ett par år. Munnen har då omvandlats till en sugskiva med vassa tänder, och nejonögat lever som en parasit som suger sig fast på fiskar. Den äter vävnad och blod från dem, som den skrapar i sig med en rasptunga. När det är dags för lek vandrar den återigen upp i sötvatten. Hanarna kommer dit först och ordnar lekgropar genom att flytta undan småsten, grus och annat material. Leken pågår i några veckor, och sedan dör de.

ARTFAKTA

Namn: Flodnejonöga

Latinskt namn: Lampetra fluviatilis

Storlek: Maxlängd ca 50 cm

Grupp: Fiskar

Undergrupp: Övriga fiskar