Höjd sillkvot oroar forskare

Ifjol bedömde Ices att beståndet av sill i centrala Östersjön var så svagt att bara drygt 50 000 ton skulle kunna tas upp. I år svänger man och föreslår att kvoten kan höjas till drygt 125 000 ton, vilket fått forskare att reagera.

Det Internationella havsforskningsrådet, Ices, har nu publicerat sin årliga rådgivning om kommande års fiske. Rådgivningen ligger till grund när EU-kommissionen i höst ska förhandla och besluta om fiskekvoter.

Bland annat föreslår Ices att kvoten för sillbeståndet i centrala Östersjön kan höjas från 52 500 ton till 125 344 ton. Rådet motiveras med att den årsklass sillar som föddes 2022 är relativt stark, samt att ett lägre fisketryck under de senaste åren medfört att även antalet lekmogna fiskar ökat. Det tycks dock inte ha rått enighet bland forskarna inom havsforskningsrådet.

- Även om beståndets biomassa har ökat något det senaste året så är det fortfarande på en relativt låg nivå 2024. Personligen hade jag velat se ett mer försiktigt råd och låta beståndet återhämta sig till en högre nivå innan man tillåter ökade fiskemöjligheter, säger Mikaela Bergenius Nord, forskare vid institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua) och också medlem i Ices arbetsgrupp WGBFAS som arbetar med rådgivning för Östersjön.  

Rådet om höjd sillkvot får skarp kritik från bland annat från forskare på Stockholms universitets Östersjöcentrum.

– Man ska komma ihåg att detta är ganska osäkra prognoser. Men även om beståndet faktiskt har ökat något från ett år till ett annat så hoppas jag att politikerna som beslutar om nästa års kvoter funderar över om det är så klokt att genast fiska upp alltihop, eller om det är bättre att låta beståndet växa till ytterligare, säger Sara Söderström, fiskeforskare på Östersjöcentrum.

Henrik Svedäng, också han fiskeforskare, menar att det är oansvarigt och långt ifrån försiktighetsprincipen att öppna för kraftig ökat fiske på ett bestånd som fortfarande är i dåligt skick, och där prognoserna dessutom är osäkra.   

– Ices resonemang är inte bara obegripligt utan också oansvarigt. De introducerar en ny modell för att uppskatta beståndet och enligt den finns det chans att beståndet precis har tagit sig över den lägsta biologiskt hållbara gränsen. Men osäkerheterna är fortfarande stora. Och även prognosen stämmer är lekbiomassan fortfarande väldigt låg. På denna grundval bygger man en förhoppning om att beståndet tål en kvotökning på hela 139 procent – och att beståndet ändå ska öka i storlek, säger han.

Beträffande råd kring beståndet av strömming i Bottniska viken avvaktar Ices till september på grund av att dataunderlaget ska revideras. 

Ices råd för några av de övriga Östersjöbestånden lyder:

• Nollfångst för den västra vårlekande sillen

• Ca 39 000 ton för sillbeståndet i Rigabukten.

• 32 procent lägre kvot för skarpsill

• Nollfångst för det östra torskbeståndet,  

• 24 ton (bifångstkvot) för det västra torskbeståndet