Fördubblade sillkvoter i Östersjön

Nu har EU:s fiskeministrar beslutat om nästa års fiskekvoter i Östersjön. Kvoten för sillfisket i centrala Östersjön mer än fördubblas, vilket får stark kritik av många forskare.

EU:s ministerråd är klara med förhandlingarna om hur Östersjöns fiskekvoter ska se ut under 2025. Det beslut som fått störst uppmärksamhet är att kvoterna för sillfisket i centrala Östersjön höjs från drygt 40 000 ton till nästan 84 000 ton. Dessutom höjs kvoten för strömming i Bottniska viken från 55 000 ton till 66 000 ton. Fiskeministrarna säger att de följt rådgivningen från det Internationella havsforskningsrådet (ICES), men flera forskare är kritiska.

 – Ministrarna verkar ha förväxlat prognoser med rekommendationer, slutat läsa efter de första raderna, missat alla reservationer och varningar och glömt bort målsättningarna i det egna regelverket, säger Charles Berkow vid Stockholms universitets Östersjöcentrum.

En av anledningarna till det ökade fångstrådet är att ICES beståndsuppskattningar visar att produktionen av ungfisk varit bättre än tidigare år. Samtidigt larmar kustfiskare gång på gång om bristen på strömming, framför allt stor sådan.

– Personligen tycker jag det vore bättre att låta beståndet återhämta sig under längre tid. Vår storleksstrukturanalys visar att fisket skulle behöva minska än mer för att beståndet ska återgå till större andel äldre och större fisk, säger David Gilljam vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Hela ekosystemet påverkas

Brist på sill/strömming påverkar inte bara fisket, utan hela ekosystemet, eftersom arten är en viktig del av näringskedjan.

– Det som beräknas som maximalt hållbara fångstnivå (MSY) för ett fiskbestånd bygger i grunden på väldigt osäkra beräkningar och antaganden. Men att fiska på MSY-nivån när det gäller en viktig bytesfisk som sillen är helt orimligt, eftersom det innebär att man drar undan mattan för arter högre upp i näringskedjan, säger Henrik Svedäng vid Östersjöcentrum.

Även Mikaela Bergenius Nord vid SLU poängterar att man måste ta hänsyn till alla arter i ekosystemet.

– Laxen är till exempel beroende av strömming och sill som föda, och nu ser vi då det här minskade laxbeståndet, säger hon.

– Med ytterligare minskat fisketryck kan vi ge beståndet en chans att återhämta sig, och säkra framtida fångster och ett friskare ekosystem i Östersjön, fortsätter Bergenius Nord.