Fisket i Stockholms skärgård under historisk tid

Denna rapport beskriver fiskbeståndens och fiskets utveckling i Stockholms skärgård över tid. Kunskap om fiskets historiska nivåer hjälper oss att bättre förstå hur olika bestånd har varierat i storlek och förekomst i relation till olika miljöfaktorer och fisketryck.

Det mest betydelsefulla fisket bedrevs i Stockholms utskärgårdar, vars lockelse berodde på tillgången på strömming (Clupea harengus) och torsk (Gadus morhua). Arkeologiska fynd pekar vidare på att organiserat fiske bedrevs i utskärgårdarna som en del av ”storgårdsekonomin” under vikingatiden, och senare som en utgångspunkt för handel. Fisket blev på så vis under medeltiden viktig för den ekonomiska utvecklingen i östersjölandskapen, från Småland till Uppland.

Ökad kunskap om fiskets historiska nivåer kan lära oss att bättre förstå hur olika bestånd har varierat i storlek och förekomst i relation till olika miljöfaktorer och fisketryck. Vidare är kunskapen om hur olika bestånd/ populationer av strömming i Stockholms skärgård avgränsar sig från varandra fortfarande mycket bristfällig. Frågor om vilka bestånd som finns i skärgården, hur de vandrar och var och när de reproducerar sig, sysselsatte tidigt fiskare och forskare just för att dessa faktorer är mer betydelsefulla än att skatta den exakta storleken för olika bestånd. Studier av strömmingsbeståndens populationsstruktur och vandringsbeteende inom Stockholms skärgård och längs övriga delar av ostkusten är därför väsentliga och behöver fortsätta.