Havsutsikt nr 1, 2024

I detta nummer

Artikel
Iga-Maria Nestorowicz

Kallvattenkorallrev i våra hav

Fem av sex svenska korallrev har förvandlats till grus. Men nu hoppas forskare och förvaltare kunna återställa dem.

Artikel
Johan Cederqvist

Vildlaxen som försvann

Livet på jorden utarmas i alarmerande takt. Historien om den utrotade vildlaxen kan ge oss inblick i dagens massutdöende av arter.

Artikel
Agnes Olin och Ulf Bergström

Goda grannar gynnar rovfiskar

Abborre och gädda har minskat kraftigt längs stor delar av Östersjökusten. Istället har storspiggen tagit över.

Artikel
Rickard Stenow och Helle Ploug

Kiselalger – havets Törnrosa

Kiselalgernas så kallade vilostadier har varit något av en gåta för forskningen. Hur överlever de egentligen? 

Artikel
Markus Nordin, redaktionen

Havets gruvliga rikedomar

Metallfyndigheter hägrar på havsbottnarna. Många vill starta exploateringen. Men vilka biologiska konsekvenser kan en brytning få?

Artikel
Hanna Farnelid

Viktiga pikoväxtplankton

De är pyttesmå men finns i mycket stora mängder i havet. Och i en varmare värld kan de bli ännu fler.

Art i fokus
Kristina Viklund, redaktionen

Laxen som hittar hem

Laxen föds i älvar men lever större delen av sitt liv i havet. Den förändras både fysiologiskt och beteendemässigt under sin vandring ut i havet.

Så funkar det
Markus Nordin, redaktionen

Så funkar en mätboj

Kanske har du sett dem guppa därute någon gång. Fullproppade med teknik kan mätbojen leverera avgörande information om havet.

Forskarminnet
Peter Ljungberg

Jakten på den sista torsken

Ibland får man ett telefonsamtal man drömt om. Det hände Peter Ljungberg, som fick hjälpa en ungdomsidol att leta efter torsk.

Artikel

Lektionsbanken om Östersjön

Lektionsbanken är en helt ny undervisningsresurs som gör det lätt att undervisa om hav och hållbar utveckling.

Vad är Havsutsikt?

Havsutsikt är en tryckt och digital tidskrift för dig som vill hänga med i vad som är på gång inom svensk havsforskning. I tidskriften får du svar på många frågor, men också en inblick i de frågor som ännu inte forskningen klarat av att besvara. Artiklarna är skrivna av forskare och anpassade för en bred publik av redaktionen. Att prenumerera är gratis. Läs mer

DAGENS ART

Virvelkrake (Eledone cirrhosa)

Virvelkrake är Sveriges största åttaarmade bläckfisk. Liksom många andra bläckfiskar kan den byta färg snabbt beroende på humör och miljö. Färgen varierar från gult till djuprött. Virvelkraken har korta armar och en äggformad kropp. När den ligger stilla på botten så snurrar den och virvlar runt med armarnas spetsar. Varför den gör detta vet man inte, kanske för att locka byten eller andra virvelkrakar. Liksom andra bläckfiskar är den kortlivad, och blir bara två till tre år gammal. Honan lägger sina vita och droppformade ägg en gång i livet och dör strax efter hon lagt dem. Äggen läggs i klasar med runt 800 ägg. Virvelkraken är ett rovdjur som jagar fisk, ormstjärnor, havsborstmaskar och större kräftdjur, men de kan också äta as. Saliven är giftig och används mot bytesdjur. Bläckfisken sprutar in både gift och enzymer som påbörjar nedbrytningen av bytesdjuret. Det händer att fiskare får upp dem i kräftburar. Sedan 1960-talet så har arten minskat kraftigt och idag tror man att det bara finns 1000–3000 individer kvar i svenska vatten. Man tror att tenn-baserad båtbottenfärg är anledningen till att de blivit färre.

ARTFAKTA

Namn: Virvelkrake

Latinskt namn: Eledone cirrhosa

Storlek: 50 cm

Grupp: Blötdjur

Undergrupp: Bläckfiskar