Extrema variationer i metanutsläpp från kusterna

Kustekosystemens förmåga att ta upp koldioxid har fått allt större uppmärksamhet, inte minst när det gäller handel med utsläppsrätter och så kallat ”blått kol”. Men ekosystemen släpper också ut växthusgaser, och dessa utsläpp varierar mycket mer än man tidigare trott. Tidigare beräkningar kan därför ge en orealistisk bild av nettoupptaget av kol.

Naturen under havsytan har en mycket viktig funktion för klimatet. Sjögräsängar och mangroveskogar har en förmåga att ta upp kol som vida överträffar till exempel en vanlig granskog och uppskattningar har visat att hälften av allt kol som finns bundet i havsbotten finns i kustnära ekosystem.
En del av detta kol avges dock också av samma ekosystem, både som koldioxid och i form av metan – en mycket potent växthusgas. Det är beräkningarna av dessa metanutsläpp som nu ifrågasätts. I en ny studie mätte forskarna utsläppen från kustsedimenten utanför Askölaboratoriet i Trosa under ett helt år. Det som snabbt blev uppenbart var de extrema variationerna i utsläppen – både i tid och rum.

– Säsongsvariationen är mycket stark - utsläppen är temperaturberoende och generellt sett större på sommaren. Men metanutsläppen är också extremt varierande under en enda dag, säger Florian Roth, forskare vid Centre for Coastal Ecosystem and Climate Research, som nyligen bildats av Stockholms och Helsingfors universitet för att koppla samman forskning om kust- och klimatfrågor.

Slutsatsen av studierna är att det krävs mycket mer omfattande mätningar än vad som görs idag för att få en realistisk bild av nettoupptaget av kol i olika typer av kustekosystem. Det krävs också mer avancerad utrustning än vad som används vid traditionella mätningar.

– Oredovisade eller felaktigt uppskattade metanutsläpp från dessa miljöer skulle kunna minska kusternas värde som atmosfäriska kolsänkor. Företag har nu börjat sälja certifikat för koldioxidkompensation baserat på upptag av blått kol. Det gör det ännu mer nödvändigt att vi har god kunskap om kolflödena och använder realistiska siffror för beräkningar av dem, säger Florian Roth.