Evolutionen gör krabbor gång på gång

Krabbor, som vi ser dem, har utvecklats inte bara en gång under evolutionen, utan hela fem gånger. Varför bildas det massa olika krabbor?

Krabbor, med sin karakteristiska platta sköld, ben åt sidorna och korta svans som ligger böjd utefter underkroppen, är ingen egen gren på det evolutionära trädet. Hela fem gånger har krabbformen utvecklats, obereonde av varandra, ur djurgruppen kräftdjur. Konvergens kallas detta. Hur och varför blir det så? Räcker det inte med krabbor en gång? Detta har några amerikanska forskare klurat på och nu lagt fram möjliga förklaringar till.

Viktiga egenskaper

Först och främst är det så att om en egenskap ploppar upp gång på gång så är det ett tecken på att egenskapen är viktig. Flera av våra sinnen har till exempel utvecklats på det sättet. Så krabbformen är alltså en bra form. En fördel är att mjukdelarna kan gömmas under skölden och då skydda mot rovdjur. Den krabblika gången i sidled är också mycket effektiv och snabbare än exempelvis den mer avlånga hummerns framåtrörelse. En ytterligare tanke är att krabbformen möjliggjort fler möjligheter att utveckla olika sätt att röra sig. Simkrabbor simmar med sina ben, troligen mer effektivt än räkor och kräftor simmar. Trollkrabbor har i sin tur blivit fantastiska och snabba klättrare.

Sedan verkar krabbformen inte vara så beständig då den inte bara bildas om och om igen utan även försvinner om och om igen. En märkligt flexibel form. Nåt att förundras över under sommarens krabbfiske vid bryggan.