Att spåra arter med hjälp av DNA
Kan man verkligen veta vilka djur och växter som lever i vattnet bara genom att analysera ett vattenprov? Tack vare att alla lämnar spår efter sig är det faktiskt möjligt. Det som tidigare verkade som science fiction håller på att bli verklighet.
DNA-spill i vattnet mäts
Metoden bygger på det faktum att alla levande organismer, såväl växter som djur, släpper ifrån sig DNA. Det kan vara från hud, avföring, päls, ägg, spermier, växtdelar eller helt enkelt när de dör. Det DNA som vi lämnar efter oss i miljön kallas miljö-DNA eller e-DNA från engelskans "environmental DNA". DNA-molekylerna finns kvar i vattnet i flera dagar, och det går att lista ut vilka djur och växter som har befunnit sig i vattnet; Fiskar som rört sig i vattnet, bottendjur som kravlat runt bland stenar och lera, alger, växter, ja, till och med fåglar som simmat förbi på vattenytan.
Forskning pågår
Vattenprover filtreras genom ett vattenreningsfilter, och forskarna tar tillvara filtren och extraherar ut DNA med nya känsliga metoder. För en lekman verkar detta som ren science fiction, men metoden har visat sig fungera i såväl sötvatten som i havsvatten. Forskning pågår kring metoden, och det finns fortfarande mycket att ta reda på och utveckla innan det går att använda praktiskt. Men ett är säkert; i framtiden kommer vi att få höra mycket om e-DNA inom såväl forskning som miljöövervakning.
Vill du veta mer om e-DNA? Håll ögon och öron öppna, så kommer du garanterat att stöta på det. Till att börja med kan du kika igenom våra länkar med information och nyheter:
Miljö-DNA - vad är det? (Svenska miljöinstitutet IVL)
Fisk, kräftor och musslor som eDNA – test av metodik och användbarhet (SLU)
Environmental DNA Expeditions in UNESCO World Heritage Marine Sites (UNESCO)
Miljö-dna – övervakningsmetoder för främmande arter i vattenmiljöer (Havs- och vattenmyndigheten)
DNA i miljöns tjänst (Naturhistoriska riksmuséet)
Främmande arter spåras med hjälp av DNA (tidskriften Havsutsikt 2/2022)