Kan man verkligen veta vilka djur och växter som lever i vattnet bara genom att analysera ett vattenprov? Tack vare att alla lämnar spår efter sig är det faktiskt möjligt. Det som tidigare verkade som science fiction håller på att bli verklighet.Läs mer

Hur kommer arterna i våra känsliga kusthav att påverkas av klimatförändringarna? Utmaningen ligger både i att anpassa sig till en förändrad miljö och i att konkurrera med nya arter.Läs mer

Laxen föds i älvar men lever större delen av sitt liv i havet. Den förändras både fysiologiskt och beteendemässigt under sin vandring ut i havet.Läs mer

Livet på jorden utarmas i alarmerande takt. Historien om den utrotade vildlaxen kan ge oss inblick i dagens massutdöende av arter.Läs mer

Fem av sex svenska korallrev har förvandlats till grus. Men nu hoppas forskare och förvaltare kunna återställa dem.Läs mer

Pigghajen kan bli 75 år gammal och honan är gravid i hela fyra år. Det är en liten haj som fått sitt namn av sina två giftiga taggar på ryggen.Läs mer

Finns det något ord som kännetecknar världens nästan 30 000 fiskarter är det nog mångfald. Detta återkommer även i de många olika sätt fiskar fortplantar sig på. Läs mer

Silltruten är en sann globetrotter. Sommartid ses den ofta cirkla över skärgårdsöarna längs de svenska kusterna. Vintrarna spenderar den vid de stora sjöarna i Östafrika.Läs mer

Cyanobakterier är mest kända för att producera giftiga blomningar, men de har också en naturlig roll i ekosystemet. Läs mer

Åsikterna om stadsmåsarna går isär, men forskningen är entydig: det har blivit vår tur att anpassa oss till grannarna på taket.Läs mer

Berganden är en dykand som häckar i norra Europa och övervintrar i Östersjön och i Nederländerna. Den äter bottendjur, bland annat stora mängder av den invasiva vandrarmusslan.Läs mer

Den invasiva fisken har länge utgjort ett hot mot andra arter i våra ekosystem. Men samtidigt verkar den ha blivit en viktig födokälla för både fiskar och skarvar.Läs mer

Det är illa ställt med gäddan i Östersjön, det bekräftar nya studier. Men det finns saker vi kan göra för att vända utvecklingen.Läs mer

Hur har torsken lyckats anpassa sig till så helt skilda miljöer och kunnat kolonisera så många olika havsområden? Svaret kan vara ett antal ”supergener”.Läs mer

Starkare fiskbestånd, bättre fungerande ekosystem och spridning av fisk till omkringliggande områden. Det är effekten av att införa fiskefria områden.Läs mer

Många har länge trott att den kustlevande torsken vid västkusten har varit helt utfiskad. Men fortfarande finns ett bestånd kvar som lever hela sitt liv vid svenska västkusten.Läs mer

DNA-analyser används numera inom allt från brottsutredningar till släktforskning. På senare år har de också blivit allt vanligare inom miljöövervakningen av havet.Läs mer

Mikroberna har inte bara bott på jorden längst, de har också hittat sätt att överleva i alla jordens ekosystem. Ändå har deras värld länge varit okänd för oss.Läs mer

Hur många fiskarter finns det längs den svenska kusten? En klurig fråga. Antal arter av fiskar i våra svenska kustvatten beror nämligen till stor utsträckning på salthalten.Läs mer

Idag är det svårt att hitta vilda blåmusslor längs kusten. Att ta reda på orsakerna till deras försvinnande visar sig vara ett knepigt detektivarbete.Läs mer

I havet är hoppkräftan utan tävlan det vanligaste djurplanktonet. Det kan finnas hundra hoppkräftor i en liter havsvatten på sommaren!Läs mer

Sverige behöver fler marina nationalparker, men ofta tar processerna stopp redan i planeringsstadiet. Ny forskning visar vägar framåt.Läs mer

Fiskgjusen äter nästan bara fisk. Den har återhämtat sig efter år av jakt och miljögifter, men har nu hamnat i konflikt med den allt vanligare havsörnen.Läs mer

Sedimentkärnor fungerar som historiska arkiv, och ger oss en bild av människans tidiga påverkan på Östersjön.Läs mer

Smaltång har utvecklats från blåstång. Den är anpassad till bräckt vatten och förökar sig till till stor del genom att klona sig.Läs mer

Både sillgrisslor och svalor trivs på Stora Karlsö. Forskare har visat att de tillsammans länkar samman land med hav.Läs mer

Stor fet sill på västkusten, liten mager strömming i Östersjön. Är det arv eller miljö som ligger bakom skillnaderna?Läs mer

Ny forskning avslöjar gäddans tidigare okända liv i kustmiljön, vilket gör att vi bättre kan förstå hur vi kan skydda den i framtiden.Läs mer

Nakensnäckorna är vackra djur med snabb artbildning och stor betydelse för dynamiken i ekosystemen.Läs mer

Främmande arter riskerar de att rubba balansen i våra ekosystem och därför läggs mycket arbete på att försöka begränsa dem. Men kan nya arter även bidra till biologisk mångfald?Läs mer

Med modern DNA-sekvensering öppnas en helt ny värld. Kartläggningen av Östersjöns plankton pågår för fullt, och i bakteriernas arvsmassa har forskarna gjort en historisk upptäckt.Läs mer

Djuphavet upptar mer än hälften av jordens yta, och artrikedomen här kan vara större än någon annanstans. Ändå är de här miljöerna nästan helt outforskade.Läs mer

Den biologiska mångfalden i havet har minskat i mycket snabb takt de senaste 50 åren. Det är upp till oss människor att vända den negativa utvecklingen.Läs mer

Undervattensmiljöerna i skärgården hör till de artrikaste delarna av Östersjön och förser oss med viktiga ekosystemtjänster. Samtidigt är de också de mest känsliga.Läs mer

Genom att väcka liv i hundra år gamla kiselalger har forskare kunnat dra fascinernade slutsatser om deras strategier för överlevnad.Läs mer

På Östersjöns botten lever torsk och skrubbskädda, två fiskarter som är viktiga både för ekosystemet och för fisket. Idag är torskbeståndet till stor del koncentrerat till i ett mindre område i södra Östersjön där det också finns mängder av skrubbskädda. Den ökade konkurrensen kan ha bidragit till att torsken blivit mycket magrare.Läs mer

Östersjön har världens största skärgård. Den traditionella förflyttningen av betesdjur mellan öar och gräsmarker har varit fundamental för att bibehålla artrikedomen på öarna.Läs mer

Förvaltningen av havets biologiska mångfald har hittills mest handlat om arter. Det är hög tid att rikta blicken mot den mångfald som finns inom arterna - den genetiska variationen.Läs mer

Varje sommar blommar cyanobakterierna, och ger upphov till larmrapporter. Men de är inte bara ett problem, utan utgör också en viktig del av Östersjöns näringsväv.Läs mer

Kiselalger är världens kanske viktigaste primärproducenter och fixerar mer kol än alla regnskogarna tillsammans. Trots det är de mycket små.Läs mer

Berättelsen om ålens lekplats är en av de stora biologiska detektivhistorierna. Hur den hittar vägen över Atlanten? Hur hittar ålarna varandra?Läs mer