Kräm gjord på alger, torskrygg, kungskrabba och blåmusselsås. Menyn på årets Nobelfest gick i havets tecken och kungligheter och pristagare kunde bland annat njuta av alger odlade på Västkusten. En ny avhandling från Göteborgs universitet visar att just alger har alla möjligheter en framtida proteinkälla.

Med en växande befolkning och ett allt större behov av att producera livsmedel med ett lägre klimatavtryck än kött, har blicken de senaste åren riktats mot livsmedel från havet och just algerna, som innehåller höga halter av proteiner, mineraler och fettsyror.

Odlingsplatsen har betydelse
I den nyligen publicerade avhandlingen Seaweeds as a future protein source undersöker Kristoffer Stedt, doktorand på Institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet, algernas möjligheter som framtidens stora proteinkälla. Avhandlingen visar att grönalgen havssallat är snabbväxande och kan variera i proteinhalt beroende på var den växer.

Odlad på Västkusten har havssallat en proteinhalt runt 15 procent i torrvikt. Men genom att odla algerna i spillvatten visar Kristoffer Stedt att det går att höja proteinhalten till 37 procent, i nivå med sojabönor, som har en proteinhalt på 40 procent. 

– Om vi byter ut sojabönor mot svenskodlade alger skulle vi göra flera miljövinster, få en närodlad proteinkälla som inte konkurrerar med odling på land och dessutom bidrar till att minska övergödningen av havet, säger Kristoffer Stedt.

Förfäder åt framtidens mat
I Asien är det etablerat att äta alger, men i Europa används de än så länge främst som konsistens- eller färggivare i exempelvis tandkräm eller glass. Arkeologiska fynd talar dock om att redan den europeiska stenåldersmänniskan åt framtidens mat - algerna!