AI ger svar om sälars och skarvars matvanor

Hur sälar och skarvar påverkar fiskbestånden är omdiskuterat och leder inte sällan till konflikter mellan yrkesfiskare och naturvårdare. Nu har forskare vid bland annat Sveriges lantbruksuniversitet tagit fram en ny AI-metod som kan ge bättre faktaunderlag i frågan.

För att ta reda på vad rovdjur som säl och skarv har för matvanor är det traditionella sättet att analysera små öronstenar (otoliter) och andra skelettdelar från de fiskar som de ätit. Detta är dock både svårt och tidskrävande – särskilt när de delvis brutits ner i rovdjurens magsäck. Med den nya AI-metoden kan man med 90 procents säkerhet avgöra vilken fiskart otoliterna kommer ifrån, även om de är skadade.

 – Metoden har potential att förbättra vår förståelse av marina ekosystem och de komplexa relationerna mellan rovdjur och bytesdjur, säger Monica Mion, forskare vid institutionen för akvatiska resurser på SLU.

 För att utveckla och testa den nya metoden genomfördes en studie med otoliter från siklöja och sik – två vanliga fiskarter på vikarsälens meny i Bottenviken. Resultaten visade att sälarna främst äter siklöja (75 procent) och till viss del sik (25 procent).

 – Siklöjan är viktig för det kommersiella fisket i Bottenviken, och det behövs korrekt information om hur mycket siklöja sälarna äter av olika åldersklasser för att göra tillförlitliga beståndsbedömningar och för att kunna förvalta bestånden, säger Monica Mion.