En ny avhandling visar att sillgrisslor söker sig till områden där tillgången på fisk är stabil, även om mängden är liten – en strategi som kan göra dem sårbara när havsmiljön förändras. Läs mer

Platta ostron (Ostrea edulis) har minskat kraftigt i Europa, men i svenska vatten – särskilt i Skagerrak – har bestånden visat stabilitet. Denna avhandling undersöker varför, och hur framtida miljöförändringar kan påverka arten. Läs mer

Marina värmeböljor är fenomen som blir allt vanligare i takt med att temperaturen i haven ökar. De kan få långtgående konsekvenser för ekosystem som till exempel korallrev. . Läs mer

När havets silikater – ämnen som innehåller kisel – förändras så påverkar det kolcykeln i havet. Koldioxid tas upp eller släpps ut när silikater löses upp eller när nya mineraler bildas. I denna avhandling förbättras uppskattningen av hastigheten för dessa processer. Läs mer

Den här avhandlingen visar att klimatförändringar inte bara påverkar fiskars beteende och utbredning, utan att de även kan driva på evolutionen. Genom att undersöka abborrar i ett uppvärmt område har hon kunnat se hur de har anpassat sig till att leva i högre temperaturer. Läs mer

Denna avhandling fördjupar förståelsen av algers känslighet för de blandningar av tusentals vattenavvisande organiska miljögifter som förekommer i miljön. . Läs mer

Kan man förändra lagstiftningen och skydda miljön genom att använda essential-use-konceptet – dvs. att farliga kemikalier endast ska användas om användningen är nödvändig. Det undersökts i denna avhandling. Läs mer

Näringskvaliteten och produktionen håller på att förändras på ett sådant sätt att energiöverföringen upp i näringsväven minskar. Dessa förändringar kan innebära en potentiell nedgång i fiskproduktionen och miljöstatus. . Läs mer

Fjordarna på norra Grönland har en nyckelroll i vad som kan komma att hända med det tjocka istäcket i ett varmare klimat. I denna avhandling har Jonathan Wiskandt använt resultaten från en polarexpedition för att bättre förstå dynamiken mellan is och hav. . Läs mer

Hur kommer det sig att vissa bakterier och arkéer är så framgångsrika? Kan det ha med genomets storlek att göra? Ju mindre desto mer effektivt säger en teori. I denna avhandling undersöks sambanden närmare. . Läs mer

I denna avhandling undersöker Rasmus Rodineliussen relationen mellan människor, avfall, föroreningar och marint liv. Studien fokuserar på Östersjön och Mälaren, med Stockholm som länk mellan dem. . Läs mer

Denna avhandling undersöker innovativa metoder för att sanera förorenade sediment från Östersjön värst utsatta kustmiljöer. Olika sorbent användes för tunnskiktstäckning (thin-layer capping, TLC), och testades för att fastställa saneringspotential och ekologisk påverkan på bottnarnas ekosystem. . Läs mer

Erik Karlsson visar i sin avhandling att miljö-DNA kan användas för att göra uppskattningar av gäddpopulationers storlek. Läs mer

Mangroveskogar är kända för sin höga förmåga att lagra kol i sedimentet och spelar en avgörande roll i den marina kolcykeln. Det finns dock fortfarande osäkerheter kring omvandlingarna av kol som härstammar från mangroven i gränslandet mellan land och hav, något som denna doktorsavhandling tittar närmare på. Läs mer

Om fiske ska kunna ske på ett hållbart sätt så behöver vi förstå hur fiskpopulationerna fungerar. Den här avhandlingen handlar om olika metoder som kan ge bättre kunskap om det. Läs mer

Tidvattenströmmar som flyter över ojämn botten kan färdas i tusentals kilometer innan de bryter. De har en stor påverkan på klimatsystemet, framför allt genom deras nyckelroll i att reglera värme- och kolupptaget i oceanen. . Läs mer

Användning av kemikalier bidrar till en hög levnadsstandard i många delar av världen. Samtidigt kan exponering för de mest farliga kemikalierna leda till skadliga och oåterkalleliga effekter på miljön och på människors hälsa. . Läs mer

Unga som äter nyttigt får i sig mer PFAS än de som äter mer onyttigt. Förklaringen verkar finnas i mängden fisk och skaldjur i födan. . Läs mer

Avhandlingen undersöker möjliga foderingredienser som kan användas inom vattenbruk – där hållbart och förnybart foder är avgörande för en hållbar fiskodling. Läs mer

Den här avhandlingen handlar om hur man utvärderar hållbarhet av metoder för att odla fisk och syftar till att presentera några av de utmaningar som vi står inför vid bedömning av skadeverkan från kemikalier som släpps ut i miljön. . Läs mer

En kustvåtmark i Grekland har blivit allt saltare och mer ogästvänlig för fågel och fisk under 70 år. Nu finns lokalt förankrade förslag på hur man kan åtgärda den. . Läs mer

Klimatförändringar kan främja potentiell farliga bakterier i Östersjön. Vissa patogener tycks vara vanligare i brunare, så kallat humifierat vatten, något som ökar i takt med klimatförändringar och ökad markanvändning. Läs mer

Användning av uppspolad alg- och tångmassa från kusten skulle teoretiskt både kunna minska övergödningen av havet och bidra till en mer hållbar livsmedelsproduktion. Trots det får man inte snurr på systemet med dagens högintensiva jordbruk. . Läs mer

Aerosoler från havets vågor har en betydande inverkan på jordens klimat genom att sprida inkommande solstrålning och bilda moln. De innehåller också bakterier och andra biologiska partiklar som sprids från haven till atmosfären och är mycket effektiva kondensationskärnor för moln. Mer kunskap om detta behövs för att förfina klimatmodellerna. Läs mer

Avhandlingen beskriver kiselalger och dess förmåga att bilda vilstadier som en respons på ogynnsamma miljöförhållanden, däribland kiselalgen Skeletonema marinoi. . Läs mer

Avhandlingen beskriver kol- och kvävedynamiken i enskilda celler av kedjebildande kiselalger samt hur dessa överlever mellan algblomningar när förhållandena inte är optimala. . Läs mer

Ett marint vattenbruk är en viktig komponent i en cirkulär ekonomi, men vattenbruket behöver vara ekologiskt hållbart och ha ett gott djurskydd. Detta undersöks i avhandlingen genom att använda flera integrativa fysiologiska mätningar. . Läs mer

I den här avhandlingen visar Isa Wallin Kihlberg hur den invasiva arten svartmunnad smörbult påverkar Östersjöns ekosystem på olika sätt. Hon rekommenderar att sätta in förvaltningsåtgärder för att minska de negativa konsekvenserna av arten. . Läs mer

I denna avhandling har Baptiste Serandour studerat plankton. Växt- och djurplankton är små, men många, och utgör grunden för havets produktion. Förståelse för deras dynamiska relationer är avgörande för att bedöma havens motståndskraft och förmåga att återhämta sig från miljöförändringar. Läs mer

Det är svårare än man kan tro att avgöra miljörisker med mikroplaster. I denna avhandling har Sophia Reichelt visat några viktiga saker som man behöver ha koll på när man gör tester för att avgöra hur farliga mikroplaster – eller sotpartiklar –kan vara. . Läs mer