Att använda burar för att att fånga torsk är ett effektivt sätt att undvika skador från sälar. Burar är samtidigt ett skonsamt redskap där fisken kan hanteras levande efter fångst. En negativ egenskap med detta fiske, för fiskaren, är att burfångad torsk är magrare än torsk fångad i mer traditionella redskap, som nät. Läs mer

Fisket på marina arter som strömming och torsk bör minska, medan fisket föreslås kunna öka på bland annat kolja och vitling. Det är några slutsatser i årets upplaga av "Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten".

Rapporten är ett kunskapsunderlag som tas fram av institutionen av akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, på beställning av Havs- och Vattenmyndigheten. Läs mer

Regeringen har fattat beslut om Sveriges första handlingsplan för plast - ett kraftfullt åtgärdsprogram med 55 åtgärder för att minska plastens påverkan på klimatet och miljön. . Läs mer

Eko Marina III är den tredje delen i ett projekt för att undersöka förut­sättningarna för en miljömärkning av fritidsbåtshamnar. Rapporten redovisar en inventering av antalet fritidsbåtshamnar, storlek och faciliteter, samt arbetet med att ta fram ett digitalt verktyg för miljömärkning.

Inventeringen visade bland annat att den tidigare uppfattningen att det finns cirka 1 500 fritidsbåtshamnar i Sverige är en kraftig underskattning. Läs mer

Den här planen för marint områdesskydd i Bottniska viken har tagits fram gemensamt av kustlänsstyrelserna i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Gävleborg och Uppsala i samarbete med Havs- och vattenmyndigheten, forskare och experter. Syftet med planerna har varit att kraftsamla och hitta ett tydligt arbetssätt för att nå våra internationella och nationella mål om skydd av marina miljöer – i ett representativt, sammanhängande och funktionellt nätverk. Planerna innehåller bland annat prioriteringar och vägledning för hur vi gemensamt ska kunna nå uppsatta mål för skydd av våra värdefulla havsmiljöer. Läs mer

Den här planen för marint områdesskydd i Egentliga Östersjön har tagits fram gemensamt av kustlänsstyrelserna i Stockholm, Södermanland, Östergötland, Kalmar, Gotland, Blekinge och Skåne, i samarbete med Havs- och vattenmyndigheten, forskare och experter. Syftet med planerna har varit att kraftsamla och hitta ett tydligt arbetssätt för att nå våra internationella och nationella mål om skydd av marina miljöer – i ett representativt, sammanhängande och funktionellt nätverk. Planerna innehåller bland annat prioriteringar och vägledning för hur vi gemensamt ska kunna nå uppsatta mål för skydd av våra värdefulla havsmiljöer. Läs mer

Havs- och vattenmyndigheten har tagit fram ett uppdaterat åtgärdsprogram för havsmiljön (ÅPH) för Nordsjön och Östersjön. Detta åtgärdsprogram är det andra som beslutats enligt havsmiljöförordningen, som är det svenska genomförandet av EU:s havsmiljödirektiv, och är en uppdatering och komplettering av det första åtgärdsprogrammet som beslutades 2015.

Åtgärdsprogrammet för havsmiljön anger vilka åtgärder som behövs för att miljökvalitetsnormerna för havet ska kunna följas, för att god havsmiljö ska uppnås på sikt. Läs mer

En växande ekonomi är beroende av kustnära och marina naturresurser och ekosystemtjänster. Hur kan så kallad ”blå ekonomi” bidra till hållbar utveckling i kustsamhällen? Havsmiljöinstitutet har letat svaret på detta i en kvalitativ studie, som utförts på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.

På vilket sätt och i vilken utsträckning kan vi få blomstrande kustsamhällen och en ekonomisk utveckling som gynnar kustsamhällena? Frågan är inte helt okomplicerad och fler erfarenheter behöver kartläggas och delas, inte bara inom Sverige utan över hela världen. Läs mer

Ekologisk restaurering är åtgärder som görs för att återställa naturen till ett tidigare läge efter skadlig mänsklig påverkan. I kust- och havsmiljö kan det till exempel handla om att plantera ålgrässkott, återskapa våtmarker eller tillföra ämnen som motverkar övergödning.

Den här rapporten ger en översikt över erfarenheter från ekologisk restaurering i kust och hav, med fokus på svenska ekosystem. Läs mer

Slutsatserna i en förstudie om båtlivets miljöpåverkan där kommunala tjänstepersoner fått ge sin bild av situationen, visar att både hamnar, båtägare och lagar behöver bli mer miljövänliga. Ofta saknas laddstolpar, toatömningsstationer och annan relevant infrastruktur i hamnarna. Likaså behöver många båtägare ända attityder och beteende. Läs mer

Trots att läckaget av näring från våra marker ut till havet har minskat så kvarstår problemet med övergödning i Östersjön. Det beror till stor del på att rikliga mängder fosfor från tidigare utsläpp fortfarande finns lagrade i sedimenten.

Nu har Uppsala universitet, Stockholms universitet och IVL Svenska miljöinstitutet gjort en kartläggning av hur stora mängder näring det finns i sedimenten, och hur snabbt de läcker ut i olika områden. Läs mer

Östersjöländerna har gemensamt tagit fram en strategisk plan med mål och åtgärder för att förbättra havsmiljön i Östersjön.

Arbetet med uppdateringen har pågått sedan 2018. Det har involverat ett stort antal forskare, experter och observatörer runt hela Östersjön. Läs mer

Varje år delas hundratals miljarder dollar ut i jordbruksstöd världen över. Det är pengar som skulle kunna revolutionera jordbrukssektorn och göra den mer hållbar för både miljö och människor. Istället är stöden till stor del utformade för att upprätthålla befintliga jordbrukssystem vilket försvårar för världen att nå målen i Parisavtalet. Läs mer

En ekosystembaserad förvaltning är viktigt om vi ska kunna nyttja haven på ett hållbart sätt och nå Sveriges miljömål. För det behövs en helhetssyn, både om hur vi använder havets resurser och när det gäller bevarande. SLU Aqua har här arbetat fram ett vetenskapligt underlag som kan fungera som bas för det arbetet gällande södra Bottenhavet. Läs mer

I denna rapport går Havsmiljöinstitutet på djupet med begreppet drivkrafter för att utreda om och hur sådana krafter kan användas inom förvaltning av marin miljö. Detta för att i sin tur utveckla åtgärder och styrmedel med målet att skapa en bättre havsmiljö. Större medvetenhet om människors beteende, drivkrafter och hinder kan bidra till utformning av mer effektiva åtgärder. Läs mer

En rapport från WWF om det globala plastskräpet visar att mängden plast kommer öka kraftigt de närmaste åren. Därmed ökar även kostnaderna för att ta hand om avfallet. Man beräknar att kostnaden för att ta hand om plastskräpet är tio gånger högre än vad det kostar att tillverka ny plast. Läs mer

I december förra året deltog 50 av världens ledande mångfalds- och klimatexperter ett digitalt möte för att diskutera kopplingarna mellan klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald. Det var det första samarbetet mellan de två internationella organisationerna Intergovernmental Panel on Climate Change, IPBES, och Intergovernmental science-policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services, IPCC.

Nu har rapporten från mötet presenterats. Läs mer

Norrtälje kommun utgör till ytan en tredjedel av hela Stockholms län. Här finns 300 sjöar, sju större vattendrag, många havsvikar och närmare 11 000 öar som behöver skyddas, förvaltas och restaureras. Under 2021 har ett flertal förvaltningsövergripande initiativ och projekt startat som ska bidra till att Norrtälje kommun kan öka åtgärdstakten och på sikt uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten. Läs mer

Miljötillståndet längs Svealandskusten måste förbättras. Åtgärdsbehoven är stora och vattenvårdsarbetet behöver intensifieras. Ambitionerna är höga och för att lyckas måste alla hjälpas åt. Läs mer

Den årliga uppföljningen av miljömålen är en rapport till regeringen med fokus på statliga myndigheters åtgärder under förra året. För många av målen krävs fortsatt stora insatser, både nationellt och internationellt. Det gäller inte minst de mål som rör de globala ödesfrågorna, klimatet och den biologiska mångfalden. Läs mer

Fisket på marina arter som strömming, gråsej och havskräfta bör minska, och torsk i Kattegatt och östra Östersjön bör inte fiskas alls. Det är några slutsatser i den nya kunskapsöversikten från SLU Aqua.

Rapporten är ett kunskapsunderlag som tas fram av institutionen av akvatiska resurser (SLU Aqua) vid Sveriges lantbruksuniversitet på beställning av Havs- och Vattenmyndigheten. Läs mer

I Miljömålsberedningens betänkande presenteras en strategi för förstärkt åtgärdsarbete för bevarande och hållbart nyttjande av hav och marina resurser. Härigenom vill Miljömålsberedningen skapa bättre förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård och samtidigt miljökvalitetsmålet Ingen övergödning.

Miljömålsberedningen lämnar förslag som omfattar verksamheter inom fler politikområden och utgiftsområden än vad som vanligtvis ingår i området havsmiljö. Läs mer

Fisket efter braxen ökar – men hur gör man det hållbart? I rapporten föreslår SLU olika metoder som syftar till att säkerställa ett hållbart fiske. Inte bara efter braxen, utan även efter andra arter som kan vara aktuella i ett ökat inhemskt resursutnyttjande i framtiden. Exempel på hållbarhetsmått är längdbaserade indikatorer, som kan varna om fisketrycket är för hårt eller om rekryteringen är svag. Läs mer

I den här rapporten analyseras hur EU-medlemskapet påverkat svenskt yrkesfiske, och vilka effekter EU-medlemskapet har haft för svensk fiskeriförvaltning sedan 1995. Rapporten beskriver även den gemensamma fiskeripolitikens utveckling under denna period och analyserar den i relation till svenska prioriteringar och ambitioner. . Läs mer

Ohållbart skogs- och jordbruk, stadsutbredning och föroreningar är de främsta anledningarna till den dramatiska minskningen av biologisk mångfald i Europa, som nu hotar överlevnaden för tusentals djurarter och habitat. Det konstateras i Europeiska miljöbyråns (EEA) rapport ”State of Nature”.
Rapporten ger en viktig ögonblicksbild av den nuvarande situationen vad gäller status och trender för de arter och habitattyper som skyddas enligt EU:s två naturdirektiv. Läs mer

FN:s årtionde för havsforskning för hållbar utveckling 2021–2030 är ett unikt tillfälle att långsiktigt stärka internationella samarbeten, enas om gemensamma prioriteringar och mobilisera partnerskap för forskning som skapar samhällsnytta.

Hållbara havsbaserade investeringar kan ge fem gånger större vinster än kostnaderna. För detta behövs helhetssyn, internationella samarbeten och olika typer av partnerskap inom främst fyra fokusområden: Ekosystembaserad förvaltning, innovation och digitalisering, data och modellering samt havsmedvetenhet. Läs mer

Det storskaliga fisket – bottentrålning och industrifiske – sysselsätter mycket få personer längs Östersjökusten. Däremot tränger det undan det småskaliga, hållbara fiske som vi förknippar med Östersjöns skärgårdar, ett fiske som skulle kunna ge oss närfångad fisk av hög kvalitet och bidra till sysselsättning i kustbygderna.

Med denna rapport vill författarna visa det allvarliga tillståndet för Östersjöns fiskbestånd och att fisket i dess nuvarande form inte bidrar till den svenska samhällsekonomin. Läs mer

WWFs Living Planet Report publiceras vartannat år och tar tempen på den biologiska mångfalden och det ekologiska fotavtrycket. Världsmedborgaren lever idag som om vi hade 1,6 jordklot till vårt förfogande. Årets nyhet är ett globalt index med nya siffror som visar läget för världens ryggradsdjur – Living Planet Index 2020. Läs mer

Riktlinjerna i dokumentet är framtagna för att ge fiskeriförvaltare på alla nivåer, såväl som de som arbetar med fiske, för minska dödligheten hos valar som hamnat som bifångst. Bäst praxis-metodik beskriver hur man på ett säkert och humant sätt kan hantera mindre valar såsom tumlare och delfiner som oavsiktligt fastnat i fiskeredskap. Råden är avsedda att göra det möjligt för chefer och utbildare, såväl som alla som är involverade i fiskeripolitik eller förvaltning att förstå skälen och behovet av "bästa praxis", liksom vetenskapen bakom de rekommenderade metoderna. Läs mer

Rapporten presenterar resultaten från syntesprojektet ”Ekosystemansatsen – praktiska erfarenheter och nästa steg”. Rapporten sammanställer erfarenheter av ekosystembaserad förvaltning, från lokal, nationell och internationell nivå med utgångspunkt från ekosystemansatsen.
Sverige har till viss del påbörjat arbetet med ekosystembaserad havs-, vatten- och fiskförvaltning, men en rad utmaningar återstår. Läs mer

Forskningsprojektet Imagine har undersökt olika scenarier för hur den marina gröna infrastrukturen påverkas av mänskliga aktiviteter i förhållande till olika strategier för förvaltning. Forskarna beskriver också hur lagstiftning, planering och förvaltnings-strategier bör utformas och fungera ihop för att mål om en grön infrastruktur ska kunna nås. . Läs mer

Europas hav står inför en osäker framtid om inte brådskande och samordnade åtgärder vidtas. Mot bakgrund av de ökande hoten från överutnyttjande av marina resurser, föroreningar och klimatförändringar som haven i Europa står inför krävs brådskande åtgärder för att återställa dem i gott tillstånd.

Enligt Europeiska miljöbyråns rapport om Europas marina ekosystem börjar tiden bli knapp för att vända den försummelse och det missbruk som pågått i årtionden. Läs mer

Nu pågår förhandlingar inom FN om ett nytt tillämpningsavtal till havsrättskonventionen. Denna rapport är en framtidsspaning som beskriver vilka nya typer av verksamheter/exploateringar eller vilken typ av resursutvinning som kan komma att utvecklas i de aktuella områdena och vilket värde strategisk miljöbedömning kan tillföra. . Läs mer

Historiska utdikningar, kustexploatering och övergödning har lett till förluster av fiskens lek- och uppväxtområden, vilket tillsammans med fiske bidragit till minskande bestånd av gädda och abborre.

Restaurerade våtmarker är ett sätt att hjälpa minskade fiskbestånd att återhämta sig. Längs den svenska Östersjökusten har nära hundra våtmarker återskapats för att gynna rovfiskar som abborre och gädda. Läs mer

En handbok om hur det går till att restaurera blåstångsbälten i Östersjön.

Blåstången är central för livet i Östersjön och kallas ofta havets barnkammare. Den fungerar till exempel som bra skydd för småfisk och larver. Läs mer

Rapporten innehåller en kortfattad kunskapsöversikt och presentation av angelägna åtgärder under 2020−2024 för att i Sverige förbättra rådande bevarandestatus för havsnejonöga. Programmet är ett vägledande dokument och gäller under åren 2020−2024. . Läs mer

Havsmiljöinstitutet har på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten tagit fram en rapport om hur användning och utformning av samhällsekonomisk kunskap, metoder och analyser skulle kunna vidareutvecklas som ett led i genomförandet av en ekosystembaserad fiskförvaltning. . Läs mer

Tre av FN:s fyra hållbarhetsmål för att rädda havet som löper ut 2020 kommer inte att uppnås. Det är slutsatserna i denna rapport som slår larm till europeiska beslutsfattare och de globala undertecknarna av FN:s mål för hållbar utveckling, Agenda 2030. Det handlar om allt från överfiske till brist på skyddade områden. Läs mer

Den här rapporten beskriver bland annat utvecklingen av fiskeripolitiken, den förklarar politikens nationella genomförande och och exemplifierar hur Havs- och vattenmyndigheten arbetat med att reglera fisket. . Läs mer

Fiskenäringen är och har varit en viktig areell näring ur försörjningssynpunkt om än inte ur snäv ekonomisk synvinkel på samma sätt som jord- och skogsbruk. Det som särskiljer jord- och skogsbruket från fisket är dessa näringars starka förankring i äganderätt i någon form: markinnehav, arrenderätt eller annan exklusiv förfoganderätt till marken. Fisket, särskilt havsfisket, har däremot haft en fri förfoganderätt till fiskbestånden. Läs mer

Centrum för biologisk mångfald har på uppdrag av Ålands Landskapsregering under 2019 genomfört ett arbete ”att kartlägga socialt, kulturellt, ekonomiskt och eko-logiskt viktiga områden inom fiskerisektorn, inklusive synliggöra behoven att inkludera lokalbefolkning och naturbrukare i förvaltningen” inom Ålands kust- och havsområden. Den genomförda studien har använt tre olika metoder; dialogworkshopar och enskilda möten eller diskussioner samt fältbesök. I resultatet har man bland annat pekat ut särskilt skyddsvärda platser och även förändringar i havsmiljön såsom i förekomsten av sjöfågel över tid. Läs mer

Förlusten av syre från världens hav är ett ökande hot i spåren av klimatförändringen, varnar Internationella naturvårdsunionen, IUCN, i en ny rapport. Den globala uppvärmningen värmer även upp haven och minskar därmed vattnets förmåga att binda syre. Detta i kombination med utbredd övergödning, som även det sänker syrenivåerna, har gjort att 700 platser i världshaven i dag lider av syrebrist, jämfört med 45 på 1960-talet. Läs mer

Regeringen har gett i uppdrag till Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten att revidera den nationella förvaltningsplanen för gråsäl. Den reviderade förvaltningsplanen innehåller bland annat nya avsnitt om gråsälens roll i ekosystemet, ekonomiska analyser och nya delmål däribland kring att utvärdera en eventuell beståndsreglerande jakt utifrån ett ekosystemperspektiv. Texter om gråsälens populationsutveckling och hälsa har uppdaterats, såväl som delar om beståndsreglerande jakt, handel med sälprodukter, havsmiljödirektivet och övervakningsmetoder. Läs mer

Trots ett ambitiöst arbete för en bättre havsmiljö finns det flera miljöstörningar som har förvärrats under senare år. Bland annat har viktiga torskbestånd har utarmats, stora arealera av ålgräs har försvunnit längs västkusten och lax och sjöfåglar har drabbats av reproduktionsskador.

Det är svårt att peka ut klara orsaker till de här observerade störningarna vilket också gör det svårt att införa åtgäder. Läs mer

Sjötransporter kan vara mycket energieffektiva, men effekterna på havsmiljön har inte fått samma uppmärksamhet. Vid en eventuell överflyttning av godstransport från väg till sjöfart, är det viktigt att säkerställa att man påverkar den marina miljön så lite som möjligt. Det kan bland annat ske genom att undvika sjöfart inom miljömässigt känsliga havsområden, samt genom att ställa hårdare krav på fartygens prestanda. Läs mer

För att skyddade områden i svenska kust- och havsområden ska bidra till att upprätthålla ekosystemens funktion är det viktigt att arter kan sprida sig mellan områdena. I rapporten sammanfattas befintliga studier av ekologisk funktionalitet hos nätverket av skyddade områden i Sveriges havsmiljöer. . Läs mer

I september 2015 antog FN:s generalförsamling 17 globala mål och 169 delmål för hållbar utveckling i en resolution som kallas Agenda 2030. Länderna åtog sig att fram till 2030 leda världen mot en hållbar och rättvis framtid, och lovade samtidigt att följa upp agendan på nationell, regional och global nivå. SCB har fått i uppdrag av regeringen att ge en statistisk lägesbild av hur Sverige lever upp till målen. Läs mer

Odling av musslor är ett sätt att rena den övergödda Östersjön och återföra näring till matproduktionen på land. Denna rapport visar att musselodling kan vara en både viktig och kostnadseffektiv åtgärd i Östersjön. Ny teknik som ger betydligt större skördar är en viktig förklaring. Läs mer

Marinbiologer har kartlagt hur en tredjedel av världens hav kan skyddas fram till 2030. Att skydda haven med en tredjedel menar forskarna är avgörande för att livet ska återhämta sig. Forskarna kartlade 458 olika bevarandevärden, från olika djurarters utbredningar och migrationsrutter till förekomsten av näringsrika havsströmmar och planktonproduktion. Läs mer

Ekosystembaserad fiskförvaltning (EBFF) är ett alltmer populärt sätt att förvalta fisk, skaldjur och ekosystem världen över, ett sätt som strävar mot ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet i användningen av natur och naturresurser. Förvaltningen ska då ta hänsyn till hela ekosystem, inklusive plankton, strandväxter, fiskens lekhabitat och olika rovdjur som tumlare, säl och skarv. Intressenter som yrkesfiskare, fritidsfiskare, miljöorganisationer och allmänhet ska involveras i förvaltningen. Läs mer