Världens havsbottnar ska kartläggas

Trots att 70 procent av jorden består av hav är stora delar av bottnarna fortfarande outforskade. Det ska nu åtgärdas, tack vare ett generöst bidrag till det internationella projekt - GEBCO - som ansvarar för kartläggning av världens hav.

Sverige och Stockholms universitet blir ett av fyra center som ansvarar för koordinering av projektet, och ska ta hand om norra Stilla havet och Norra ishavet.

Projektet GEBCO, General Bathymetric Chart of the Oceans, har funnits i över hundra år. Syftet är att ta fram en internationell översiktlig kartserie över världshavens bottnar, genom att sammanställa alla tillgängliga djupdata från nationers sjöfartsverk, forskningsexpeditioner, den marina industrin och alla andra som samlar in djupdata.

- Trots att man hållit på så länge så känner vi till mer om topografin på Mars än vi gör om vår egen planets havsbottnar, säger Martin Jakobsson, professor i maringeologi och geofysik vid Stockholms universitet, och ansvarig för delprojektet.

Nu kommer arbetet dock att få en skjuts framåt. Under FN:s havskonferens i New York tillkännagavs att The Nippon Foundation ska stödja projektet med 18,5 miljoner USD. Målet är att sammanställa all ny och tillgänglig djupdata till en högupplöst modell av världens alla havsbottnar, samt att främja nya internationella insatser att samla in information från havets botten.

- Havsbottens form är grundläggande för att förstå havsströmmar, transport och fördelning av värme på jorden, samt hur jordens kontinenter rör sig, säger Martin Jakobsson. Bra bottenkartor är också viktiga för förståelsen av till exempel tidvatten, sedimenttransport, marina ekosystem liksom för att beräkna effekter av en stigande havsnivå orsakad av smältande isar och hur en tsunami far fram över havet.

– Vi planerar för nya expeditioner för att kartera hittills okända områden, säger Martin Jakobsson. Ett sådant är norra Grönland där det finns enorma luckor i kunskapen om havsbotten. Djupinformationen behövs för att förstå hur känsligt området är, och vad det kan betyda för Grönlandsisen om havet försätter att värmas upp och strömmar förändras.