Omdiskuterade fiskodlingar måste avvecklas

Diskussionen om fiskodlingarna i Höga kusten-området har pågått länge. Har den mängd kväve och fosfor som odlingarna släpper ut påverkat området? Är miljöstatusen i området tillräckligt undersökt? Är det fiskodlingarna som orsakat de algblomningar och den igenväxning som förekommit i vikarna runtomkring? …och framförallt: ska verksamheten få fortsätta i området? Beslut har tagits på olika nivåer, och överklagats. Nu har mark- och miljööverdomstolen avgett sin dom i ärendet. Fiskodlingarna måste avvecklas.

Det är tre stora fiskodlingar det är fråga om; i Omnefjärden, Mjältösundet och Nätrafjärden. Verksamheten har pågått sedan 1983, från början i mindre skala. Sedan dess har verksamheten utökats, och företaget som driver fiskodlingarna har haft planer på ytterligare utökning. Tillstånden för verksamheten har varit tidsbegränsade, och när nu tillstånden skulle förnyas har det tagit stopp. Fiskodlingarna har nu tre år på sig att avveckla sin verksamhet i området.

Fiskodlingarna släpper ut kväve och fosfor, ämnen som i för stora mängder orsakar övergödningsproblem. Boende i området har rapporterat om försämringar i vattenmiljön, framförallt i vikar, men företaget som driver fiskodlingarna anser inte att det är bevisat att dessa försämringar är orsakade av just fiskodlingarna. I närheten av fiskodlingarna finns grunda vikar som har höga ekologiska värden och skyddsvärda lekbottnar för fisk.

Miljökvalitetsnormen för de aktuella områdena är satt till ”God ekologisk status”. Miljökvalitetsnormen är ett juridiskt styrmedel, där utgångspunkten är en bedömning av vad människan och naturen tål. Normen avspeglar det önskade miljötillståndet. För de aktuella områdena är bedömningen att ”God ekologisk status” inte kommer att nås, och skälet anses av myndigheterna vara övergödning.

-Underlaget till domen visar på svårigheterna att påvisa vad som påverkar ett havsområde. Vi har genomfört flera undersökningar i Höga kusten-området där resultaten varierar väldigt mycket både mellan olika områden och mellan olika år, säger Joakim Ahlgren, miljöanalytiker vid Umeå marina forskningscentrum, Umeå universitet.

-Att ha tillräckligt omfattande mätningar för att kunna beskriva tillståndet på en finare skala i en väldigt variabel miljö ställer stora krav på ett väl utbyggt övervakningsprogram. Ofta räcker resurserna inte till för detta, säger han.

Näringsutsläppen från fiskodlingarna och den miljöpåverkan som påvisats i direkt anslutning till fiskodlingen har inte säkert kunnat kopplas till de problem som finns med övergödning i området. I domen har man valt att gå på försiktighetsprincipen.

-Det är ett känsligt havsområde, och det verkar rimligt att luta sig mot försiktighetsprincipen, säger Joakim. Han tycker att det är viktigt att notera bristerna i övervakningsdata från båda sidor, och poängterar vikten av att lägga tillräckliga resurser på övervakningen.

När nu mark- och miljööverdomstolen haft på sitt bord att ta ställning till verksamheten har de hänvisat till en dom i EU-domstolen, den så kallade Weserdomen. Weserdomen gällde en muddring av en tysk flod, och resultatet av domen blev att medlemsstaterna inte får ge tillstånd till verksamheter som riskerar att orsaka en försämring av en ytvattenförekomsts status eller äventyra att god status ska kunna uppnås.

I domen kring fiskodlingarna avhandlas också frågan om huruvida bästa möjliga teknik används för att undvika miljöpåverkan. I domen påpekas att de öppna kassarna inte ger möjlighet till någon uppsamling eller rening av foderrester och fekalier, och man ifrågasätter om detta utgör bästa möjliga teknik. Tekniken som används medger inte någon annan metod för begränsning av utsläppet än minskad produktion.