Bild
Bild: Maria Ovegård/SLU
;
Tema:

Skarvar påverkar fisk och fiske

Skarvarna har ökat i antal, och med ökningen följer en påverkan på fiskpopulationerna i vissa områden. Detta påverkar i sin tur yrkesfisket, som i dessa områden får mindre fiskfångster. Maria Ovegård visar i sin doktorsavhandling att det främst är abborrfiskar och karpfiskar som minskar i antal. Hon föreslår i första hand åtgärder för att skrämma bort fåglarna från särskilt känsliga områden som ett sätt att mildra problemen för fisket.

Antalet skarvar har ökat snabbt längs Sveriges kuster de senaste årtiondena, precis som på flera andra områden i Europa. Frågan om hur mycket skarven påverkar fiskpopulationerna och fisket har diskuterats länge, och trots mångårig forskning har det inte tidigare gått att säga hur stor påverkan verkligen är. Skarvforskningen i världen har hittills till största delen handlat om vad, när och hur mycket fåglarna äter, men få har studerat predationseffekter på fiskpopulationer. Nu visar Maria Ovegård, SLU, i sin doktorsavhandling att skarven faktiskt påverkar såväl fiskpopulationerna som fisket.

- Skarven tar mindre och mellanstora fiskar, men har svårt att ta de större fiskarna. Om mellanstorlekarna försvinner från en fiskpopulation och de stora individerna blir kvar så kan ändå populationen till att börja med ha hög reproduktion. Men om skarvarna tar fiskarna innan de når större storlekar hämmas i längden rekryteringen till reproduktionsålder, berättar Maria.

Skarvar är så kallade generalister, vilket betyder att de inte specialiserar sig på ett speciellt byte utan tar det som är lätt åtkomligt. Det innebär att de inte äter alla fiskar av en speciell art, utan byter föda innan den arten försvunnit helt. Det gör det svårare att undersöka vilken påverkan de har på fiskpopulationerna, jämfört med om de specialiserat sig på en viss fiskart. I Maria Ovegårds avhandling visar hon att det främst är abborrartade fiskar och karpfiskar som påverkas av skarvarnas framfart.

Under senare tid har ökningen av skarvpopulationerna avstannat, och inom vissa områden har den minskat i antal. Vad är det då som reglerar hur många skarvar det finns?

- Den avstannade populationsutvecklingen hos skarven som vi ser idag beror troligtvis på begränsade matresurser. På ett sätt reglerar de sin egen resurs genom att inte kunna äta de stora individerna, som har hög reproduktiv kapacitet, men det varierar förstås mellan fiskarter, säger Maria. När det gäller exempelvis gers är det en art som är utsatt men som inte blir så stor. I sjön Roxen har vi sett nedgång i både biomassa och antal under tiden skarven funnits där.

Skarven har troligtvis inte enbart en negativ påverkan på fiskpopulationerna, utan vissa arter kan även tänkas gynnas av att det finns skarvar i området. Maria Ovegård har ännu inte haft möjlighet att studera skarvens påverkan från ett större perspektiv, men det är något hon skulle vilja göra i framtiden.

Vad kan man då göra för att lindra problemen som fisket har med skarv?

Det förekommer tyvärr olagliga och oetiska ingrepp, vilket försvårar myndigheternas hantering och gör det svårare för forskarna att följa skarvpopulationernas utveckling. Maria Ovegård föreslår istället bland annat att man motar bort skarvarna från områden där fisk ansamlas, till exempel i uppväxtområden för fisk eller där man släpper ut laxsmolt. Man kan skrämma bort fåglarna med laserljus eller mänsklig närvaro, och man kan också skydda den växande fisken genom att ordna med gömslen under ytan eller nät över vattnet. I vissa fall kan det vara aktuellt med jakt.

- Sådana åtgärder löser kanske inte alla konflikter mellan olika intressegrupper, men det är ett steg på vägen. De skulle också möjliggöra kontrollerade forskningsprojekt i större skala. Mer detaljerad kunskap om hur skarven påverkar fisk, fiske och vår miljö skulle bidra till att mildra de problem som yrkesfisket har med skarv, menar hon.