Företag påverkar FN-avtal om marin gruvdrift

Den marina gruvdriften på havets botten ökar snabbt och innebär ett hot mot såväl ekosystemen som framtidens klimat. Samtidigt är det FN-organ som ansvarar för frågan styrda av industrin, menar Greenpeace i en ny rapport.

I januari ska FN-organet International Seabed Authority (ISA) besluta om reglerna för djuphavsgruvdrift i framtiden. Men enligt Greenpeace gör ISA inte sitt jobb och är i själva verkat styrda av ett antal företag från världens rikaste länder som tjänar pengar på exploateringen av havets bottnar.

– Företag med säte i Schweiz eller New York tar hem vinsterna medan fattigare länder får ta både de finansiella riskerna och leva med miljöproblemen som blir kvar, säger Dima Litvinov, talesperson i havsfrågor för Greenpeace, till tidningen Syre.

Idag är en yta mer än dubbelt så stor som Sverige, eller en miljon kvadratkilometer, öppen för gruvdrift av bland annat kobolt, koppar och nickel. Metallerna används för framställning av exempelvis batterier, och intresset är stort för ytterligare exploatering.
Greenpeace pekar i rapporten på att företagen, som många gånger tillhör olje- och vapenindustrin, har stort inflytande och i vissa fall är direkt inblandade i FN-förhandlingarna.

Samtidigt som förhandlingarna inom ISA pågår också förhandlingar om ett globalt havsavtal i FN. Nu arbetar Greenpeace och andra organisationer för att detta ska bli tillräckligt starkt för att skydda viktiga områden av havens bottnar från gruvdrift.