Livet i Östersjön

Det bräckta vattnet i Östersjön innebär ett problem för de växter, alger och djur som skall leva där. De egentliga brackvattenarterna är mycket få och de allra flesta arter i Östersjön härstammar antingen från marina miljöer eller från sötvattenmiljöer.

Olika miljöer

Mycket få organismer klarar av plötsliga och stora förändringar av salthalten. De behöver tid att anpassa sig vilket kan ta flera tusen år. Antalet saltvattenarter minskar från söder till norr i Östersjön, på grund av den minskade salthalten norrut. Det omvända gäller för sötvattenarter. De lever också längs kusterna, där avrinningen från land sötar ut vattnet.

Stressigt liv i brackvatten

De flesta djur, alger och växter försöker ha samma salthalt i sina kroppsvätskor som råder i det omgivande vattnet. Förmågan att kunna upprätthålla salt- och vattenbalansen i kroppen avgör om en art kan leva i brackvatten eller ej. De marina arter som utvecklats under många miljoner år i havet, vid hög salthalt, måste förbruka mycket energi för att överleva i Östersjöns bräckta vatten. Sötvattenarter å andra sidan måste kämpa för att klara den för dem höga salthalten. Detta gör att det endast är ytterst få av alla söt- och saltvattenarter som tål att leva i Östersjön och många av dem lever under konstant så kallad salthaltsstress.

Ett fåtal arter klarar det

Eftersom det går åt energi till att reglera sin salthalt blir de här arterna ofta mindre än om de hade levt i sin ursprungsmiljö. Blåmusslan exempelvis blir i Östersjön bara en tredjedel så stor som vid västkusten. Strandkrabban klarar av att överleva vid ganska låg salthalt som vuxen, men när den skall ömsa skal för att kunna växa dör den. Dess larv klarar inte heller av den låga salthalten. Andra grupper av djur som inte överlever i Östersjöns brackvatten är sjöborrar och sjöstjärnor. Av de stora algerna är rödalger den känsligaste gruppen och endast ett fåtal av alla rödalgsarter återfinns i Östersjön. I gengäld finns här många arter grönalger och rotade sötvattenväxter. Fisksammansättningen är även den en unik blandning av sötvattenarter som gädda och abborre, och marina arter som torsk och piggvar.

Lever på gränsen

Den ständiga salthaltsstressen gör att Östersjöns arter är extra känsliga för föroreningar. Eftersom de redan lever på gränsen för vad de tål kan föroreningarna bli droppen som får bägaren att rinna över, och arten minskar eller slås ut.

Blåmusslan lever under stress i Östersjön, och blir därför betydligt mindre än på västkusten. Foto: M Andersson/Azote
I Östersjöns utspädda havsvatten finns många sötvattenväxter, såsom ålnate. Foto: B Christensen/Azote

Mer fakta