Havsutsikt nr 2, 2023

I detta nummer

Artikel
Helen Sköld och Charlotta Kvarnemo

Färggranna flörtar i havet

Fiskar kan skicka signaler till andra individer genom att ändra färg på ögonen. Men vad betyder de här färgskiftningarna?

Artikel
Per Adolfsson/redaktionen

Visst gör det ont när kräftor kokar

Forskningen visar att även djuren i havet är kännande varelser. Snart kan de tiofotade kräftdjuren omfattas av djurskyddslagen. 

Artikel
Ylva Sjöblom/redaktionen

Så räknas fiskarna i havet

Havsutsikt har träffat Fredrik, Johanna och Malin, som med olika metoder försöker ta reda på hur stora våra fiskbestånd är och hur de mår.

Artikel
Lisa Bergqvist/redaktionen

PFAS från haven hemsöker oss

PFAS ansamlas vid havsytan och återvänder till land i form av aerosoler från havsspray, vilket skapar en nästan oändlig transportcykel.

Artikel
Pierre De Wit m.fl.

Stillahavsostron i Östersjön?

Stillahavsostron är en vanlig invasiv art i Europa, och det har spridits till stora delar av världen. Nu står Östersjön kanske näst på tur.

Artikel
Agnes Olin

Allt varmare för havsfåglar

Temperaturerna ökar både i havet och på land . Hur påverkas Östersjöns havsfåglar av det allt varmare klimatet? 

Art i fokus
Charlott Stenberg

Pigghaj

Pigghajen kan bli 75 år gammal och honan är gravid i hela fyra år. Det är en liten haj som fått sitt namn av sina två giftiga taggar på ryggen.

Så funkar det
Ylva Sjöblom/redaktionen

Otolitkemi

Inom otolitkemi analyserar man inlagrade ämnen i fiskars hörselstenar. Otolitkemi kan ge en mängd information om en fisks liv.

Forskarminnet
Jan Albertsson

Oväntade möten till havs

Jan Albertsson minns alla oväntade möten han upplevt under sina provtagningsresor till havs, och som sällan platsar i en vetenskaplig rapport.

Vad är Havsutsikt?

Havsutsikt är en tryckt och digital tidskrift för dig som vill hänga med i vad som är på gång inom svensk havsforskning. I tidskriften får du svar på många frågor, men också en inblick i de frågor som ännu inte forskningen klarat av att besvara. Artiklarna är skrivna av forskare och anpassade för en bred publik av redaktionen. Att prenumerera är gratis. Läs mer

DAGENS ART

Öronmanet (Aurelia aurita )

Öronmaneten är platt, rund och lätt genomskinlig i svag blå eller rosa ton. Namnet kommer av att de fyra blekrosa förökningsorganen ser ut som cirklar eller öron ovanifrån. Munarmarna och kanalerna på undersidan av klockan kan vara vita, gula eller lila. Längs randen på klockan sitter korta tentakler, som är försedda med svagt bedövande nässelceller. Giftet känns oftast inte för oss människor, men det kan göra det på tunn hud. Precis som andra maneter har öronmaneten två livsstadier. Den är först en fastsittande polyp, innan den blir den frisimmande medusa som vi oftast ser. Öronmanetens polyper är mycket små. Förekomsten av öronmanet varierar mycket mellan olika år, och de är som talrikast under sensommaren och hösten. Födan består av plankton, mindre kräftdjur och fiskyngel.

ARTFAKTA

Namn: Öronmanet

Latinskt namn: Aurelia aurita

Storlek: Vanligen 10 cm i Östersjön, 25 cm i Västerhavet

Grupp: Nässeldjur

Undergrupp: Maneter