
Lärosäten med marin verksamhet
Många lärosäten i Sverige har marin verksamhet. Det kan vara utbildning, forskning eller båda delarna. Omfattningen av den marina verksamheten varierar, från hela institutioner där alla ägnar sig åt havsforskning till enstaka forskare och forskargrupper som delvis ägnar sig åt havsrelaterade frågor.
Verksamhet med marin anknytning kan naturligtvis förekomma inom en mängd olika ämnesområden, såväl humanistiska och samhällsvetenskapliga som naturvetenskapliga. I denna sammanställning har vi koncentrerat oss på den naturvetenskapliga verksamheten.
- Havsmiljöinstitutet - lärosäten i samverkan Inrättat av regeringen för att öka kraften i den svenska forskningen om hav och havsmiljö.
- BONUS - Research institutes and universities Klickbar karta över universitet och institut som bedriver havsforskning i Östersjöområdet.
Innehåll:
Umeå universitet
- Umeå universitet, Ekologi, Miljö och Geovetenskap Marin forskargrupp inom pelagial biologi, fiskekologi och födovävseffektivitet. Forskning inom akvatisk ekologi.
- Umeå universitet, Kemi Marin forskning bedrivs både inom analytisk kemi (framförallt kvicksilver) och miljökemi (framförallt organiska miljögifter).
- Umeå universitet, Molekylärbiologi Studier av Vibrio anguillarum den mest kända och spridda av de vibrioarter som orsakar sjukdom hos fisk.
Stockholms universitet
- Stockholms universitet, Botaniska institutionen Inriktning mot makrofyter
- Stockholms universitet, Geologi och geokemi Marin geovetenskap omfattar studiet av marina sediment och bergarter samt de processer som bidragit till deras bildande, samt att använda materialens kemiska, fysiska och biologiska egenskaper för rekonstruktion av Jordens miljö- och klimatutveckling. Marin geofysik och kartering av havsbottnarna utgör en viktig del av ämnet.
- Stockholms universitet, Meteorologi Oceanografi
- Stockholms universitet, Miljökemi Framförallt organiska miljögifter. Spridning i marin miljö
- Stockholms universitet, Naturgeografi och kvartärgeologi Interaktionerna mellan sötvatten, jordar, klimat, hav, is, ekosystem och samhällssystem.
- Stockholms universitet, Systemekologiska institutionen Marin ekologi, modellering
- Stockholms universitet, Tillämpad miljövetenskap Miljögifter i marin miljö, ekotoxikologi, övergödning, förorenade sediment, modellering
- Stockholms universitet, Zoologiska institutionen Bentisk ekologi, marina däggdjur
- Baltic Nest Institute Ett forskningsinstitut som är värd för Nest-modellen. Den beskriver den vetenskapliga kunskapen om kostnadseffektiva åtgärder mot övergödning och användes i HELCOMs arbete med Baltic Sea Action Plan.
- Stockholm Resilience Centre Ett internationellt tvärvetenskapligt center för forskning kring socio-ekologiska system, alltså system där människa och natur studeras som en integrerad helhet.
Göteborgs universitet
- Göteborgs universitet, Cell- och molekylärbiologi Forskningen bedrivs inom genetik, mikrobiologi, molekylärbiologi och ytbiofysik.
- Göteborgs universitet, Geovetenskaper Geologi, geografi, marin geologi, naturgeografi, oceanografi
- Göteborgs universitet, Kemi Analytisk kemi, atmosfärsvetenskap, biokemi, biofysik, dermatokemi, elektrokemi, fysikalisk kemi, marin kemi, läkemedelskemi, metalllorganisk kemi, ooranisk kemi, organisk kemi
- Göteborgs universitet, Marin ekologi Bentisk ekologi, biohydrodynamik, ekofysiologi, ekotoxikologi, evolutionär ekologi & populationsgenetik, främmande arter, marin biodiversitet & bevarandebiologi, mrnin genomik, marin kemisk ekologi, marina vertebrater, planktonekologi, vattenbruk
- Göteborgs universitet, Växt- och miljövetenskaper Fysiologisk botanik, systematisk botanik, tillämpad miljövetenskap, växtekologi, växtmolekylärbiologi
- Göteborgs universitet, Zoologi Ekologisk zoologi, zoofysiologi, systematik & biodiversitet
Övriga lärosäten
- Chalmers, Analytisk kemi Miljöanalytisk kemi, med inriktning mot marina frågeställningar
- Chalmers, Sjöfart och marin teknik Har sitt ursprung i utbildning av sjöbefäl respektive skeppsbyggare vid Chalmers.
- Högskolan i Kalmar, Akvatisk ekologi Algblomningar, kustzonens tillstånd i Östersjön och biologisk mångfald.
- Högskolan på Gotland Verksamhet inom fiskekologi, livsstraegier hos olika fiskarter. Effekter av oljeutsläpp
- KTH, Marina system skeppsbyggnad och marin teknik. T.ex. vågmätning, minimering av fartygssvall samt utveckling av metoder för att bygga lättare och därmed energieffektivare fartyg
- Linköpings univeristet, Tema Vatten Akvatisk modellering
- Lunds universitet, Ekologi I huvudsak inriktade mot limnologi, men en del marin verksamhet
- Lunds universitet, Teknisk vattenresurslära Kustförvaltning, sedimenttransport, utbyte mellan hav och atmosfär
- Luleå tekniska universitet, Tillämpad Geologi Forskningen och utbildningen vid Tillämpad Geologi är i huvudsak inriktad på miljögeokemi, men också analytisk geokemi, hydrologi och ekologi finns.
- Mittuniversitetet, Naturvetenskap Forskning inom växtfysiologi, grönalger
- SLU, Institutionen för vatten och miljö Studerar hur miljötillståndet förändras i Sverige och vad detta beror på. Verksamheten omfattar miljöövervakning, forskning, undervisning och uppdragsanalyser.
- SLU, institutionen för vilt, fisk och miljö Institutionen bedriver riktad grundforskning inom områdena fiskars ekologi, fysiologi och genetik, med tillämpningar inom vattenbruk och fiskevård.
- Södertörns högskola Mikrobiell ekologi, Zoofysiologi
- Uppsala universitet, Evolutionsbiologiskt centrum Forskning på evolutionära processer. Algekologi, fiskekologi.
- Uppsala universitet, Geovetenskaper Luft- och vattenlära, paleobiologi, kvartärgeologi
- Uppsala universitet, Växtekologi Forskning inom akvatisk växtekologi, bland annat mikroalger
Tipsa andra om sidan
Florotanniner i brunalger: inducerande faktorer och ekologiska roller
(Elisabet Brock, Göteborgs universitet 2006)
Flourescensegenskaper hos marint, organiskt material - en kemometrisk infallsvinkel
(Tomas Persson, Göteborgs universitet 2002)
Löst oorganiskt kol i Arktiska oceanen och de nordiska haven
(Sara Jutterström, Göteborgs universitet 2006)
Reglering av pigmentdynamik hos fytoplankton och copepoder via oorganiska näringsämnen
(Lies Van Nieuwerburgh, Uppsala universitet 2004)
Antifoulingämnens inverkan på fotosyntes, tolerans och psbA-gener i marina perifytonsamhällen
(Martin K. Eriksson, Göteborgs universitet 2008)
Relevant information om vattenfrågor från lokal till global nivå: informationssystemens betydelse för integrerad vattenhantering
(Fredrik Hannerz, Stockholms universitet 2008)
Oxidativa skador på fisk som används som biomarkörer i fält- och laboratoriestudier
(Bethanie Carney Almroth, Göteborgs universitet 2008)
Giftinducerad succession i perifytonsamhällen: effekter av enskilda kemikalier och kemikalieblandningar
(Tobias Porsbring, Göteborgs universitet 2009)
Utveckling av ringmaskars diversitet på valskelett och andra förgängliga habitat
(Helena Wiklund, Göteborgs universitet 2009)
Taxonomi och fylogeni hos havsborstmaskar
(Jenny Eklöf, Göteborgs universitet 2010)
Algblomningars påverkan på Östersjöns bottenfauna
(Francisco J.A. Nascimento, Stockholms universitet 2010)
Modellering av skålsnäckans dynamik i tid och rum
(Andreas Sundelöf, Göteborgs universitet 2006)
Upptag av och giftighet hos bromerade flamskyddsmedel och bekämpningsmedel: Studier av strandlevande organismer och modellsamhällen.
(Kerstin Gustafsson, Stockholms universitet 2004)
Toxikologisk och kemisk analys av organiska föroreningar med potential att skadligt påverka fisk
(Henrik Sundberg, Stockholms universitet 2005)
Miljöanalys med livscykelperspektiv av marina livsmedel från vilda bestånd
(Friederike Ziegler, Göteborgs universitet/SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik 2006)






