Kustområden
Där land och hav möts finns en av de artrikaste och mest varierade miljöerna i världen. Här kan miljön förändras bara under en och samma dag. Tidvatten, syreförhållanden och näringsmängd är några faktorer som styr vilka organismer som trivs just vid en viss tidpunkt.
Tidvatten och vågor
Vågrörelser bildas genom att vindar flyttar vatten på öppet hav. Då bildas regelbundna cirkulationsrörelser under vattenytan. Avståndet mellan topparna och höjden på vågorna beror på vindhastigheten. När vågen når ett tillräckligt grunt djup bryts den mot klippan eller stranden.
Månens och solens dragningskraft styr ebb; när vattnet är som lägst och flod; när vattnet är som högst. På Sveriges västkust kan tidvattenhöjden variera maximalt 30 centimeter medan nivån på östkusten endast ligger på runt några centimeter. Det kan jämföras med den över 12 meter höga springfloden i Fundy Bay på nordamerikanska östkusten.
Vattenståndet kan också variera på grund utav tillrinning till havet, lufttryck, vindröreler och landhöjningen. Att havsnivån över hela världen höjs är en konsekvens av den globala uppvärmningen eftersom den gör att polarisarna smälter. Vatten utvidgar sig också när dess temperatur ökar.
I Östersjön kan vattenståndet vara högre på ena kusten och lägre på den motsatta. Det beror på att vindar flyttar vattnet, ungefär som skvalpet i en balja svänger vid rörelse. Fenomenet kallas vattenpendling.
- Tidvatten Att känna till vattenståndet är viktigt vid alla typer av sjöfart. Här är ett utdrag ur Handboken för långseglare som sammanfattar allt om tidvatten.
- SMHI Sammanfattningar och förklaringar av hur vindvågor uppkommer.
- SMHI Läs mer om alla faktorer som påverkar tidvattnet.
- SMHI Sammanfattning av vad vattenståndet beror på. Här kan du också få reda på hur du kan bygga en egen vattenståndsmätare för att kunna jämföra med SMHI:s mätningar!
Uppwelling
Då ytvatten vid kusten flyttas utåt havet på grund av vindrörelser måste en kompensation ske och vatten från djupare områden transporteras därför uppåt. Detta fenomen kallas uppvällning och är av stor betydelse för havens liv. Näringen som vattenmassorna för med sig föder stora planktonpopulationer som utgör basen i näringskedjan och påverkar många andra havsinvånare.
Havsvattnet kan också blåsa in mot kusten där det sjunker ner till botten. Eftersom vatten är en kontinuerlig massa kan det inte bli tomt på vatten någonstans. Om vatten flyttas på något sätt så måste nytt vatten fylla dess plats. Specifika krafter styr vilken process som sker men jordens lutning och rotation tillsammans med vindar är grundkrafterna. Då vattenmassor blandas förändras också temperaturen i ytvattnet vilket påverkar klimatet på land men även uppkomsten av orkaner och nederbördsmängd.
- Ocean Motion (NASA) Här beskrivs upwelling och downwelling med figurer.
- NOAA NOAA:s specialsida om El Niño och La Niña som påverkar klimatet i stora delar av världen.
- SMHI Samlade artiklar om märkvärdigheter vid ekvatorn.
Flodmynningar och utsjöbankar
Två havsmiljöer som kanske inte har en stor mångfald men alltid innefattar en unik artsammansättning är flodmynningar och utsjöbankar.
Vid en flodmynning blandas sött och salt vatten. Där rinner mineraler och salter ut i havet från land. Det finns arter som vandrar mellan sötvattensområden och havet och för dem är dessa förbindelser oumbärliga. Men de flesta organismer kan inte anpassa sig till olika salthalt. Omfattande marin forskning bedrivs ofta i anslutning till dessa områden. Kristinebergs marina forskningsstation ligger t ex i Gullmarsfjordens mynning vid Fiskebäcksskil.
Hela Östersjön är egentligen en stor flodmynning, mängden vatten som rinner ut genom Öresund är lika stor som Mississippiflodens flöde, världens 8:e största flod.
En undersökning av Fiskeriverket visade att 95 % av Östersjöns fisk- och fågelarter finns på 5 % av Östersjöns yta, i huvudsak på utsjöbankar. Det är grunda områden mitt i havet som utgör uppväxtområden för fisk samt övervintringsplatser för fåglar. Hoburgs bank söder om Gotland är en av Östersjöns utsjöbankar. Området påverkas inte av föroreningar i samma grad som grunda områden vid kusten. Det gör att vattnet är klarare vilket gör att algsamhällen kan växa på större djup. Hot mot utsjöbankarna är bland annat sjöfartstrafik och anläggning av nya vindkraftparker.
- Kristinebergs marina forskningsstation Forskningsstation vid Sveriges enda tröskelfjord - Gullmarn.
- NOAA Omfattande sida som vill informera om miljön vid flodmynningar.
- Naturvårdsverket Inventeringar av utsjöbankar.
- WWF Varför Hoburgs bank är skyddsvärd.
Tipsa andra om sidan
