Mellanskarv på nedgång (2010-09-09) Argument mot fiskodling (2010-09-08) Blåmusslans lim som rostskydd (2010-09-08) Visualisering av Östersjöns miljö (2010-09-07) Bottenundersökningar i vågkraftsprojekt (2010-09-07)

Artrikedom

Mängden olika djur och växtarter i naturen är för de allra flesta ett tydligt exempel på mångfald. Myllret av liv i en artrik naturtyp förundrar oss. På liknande sätt känns det genast fel med en miljö som är tom på liv eller som utgörs av bara en eller ett fåtal arter.

Nedan kan du läsa om varför en viss art kan vara skyddsvärd, söka efter rödlistade arter och hitta skrifter som handlar om ämnet.

Nyckelarter

Det finns förstås arter som är extra viktiga i någon näringsväv. Om en nyckelart försvinner påverkas hela kedjan av organismer genom att processer och strukturer störs. Ett exempel på en sådan art är blåstången. Blåstången är en primärproducent som genom att den kan omvandla solljus till energi utgör basen i näringsväven. Många djur lever i tångruskornas tjocka band längs klipporna. Om du skakar en enda ruska kan flera hundra små kräftdjur och snäckor ramla ut. Dessa djur lever på mikroorganismer som finns på tången och äts i sin tur upp av andra djur. Musslor och filtrerande maskar rensar vattnet från restprodukter och döda organismer. Och för att sluta cirkeln binder tången upp kväve och fosfor som filtrerare och detritiusätarare avger!

Om tången skulle försvinna i Östersjön skulle förmodligen ett ekosystemskifte ske. Det vill säga att en stor del av miljön förändras och att många organismer påverkas och eventuellt byts ut. Det finns ingen likvärdig art som skulle kunna ta tångens plats men studier har gjorts som visar att ettåriga trådalger, till exempel grönslick och trådslick, troligtvis skulle öka. Skillnaderna är flera mellan alggrupperna, framför allt utgör de trådformiga inte ett lika bra habitat och skydd åt småfisk och larver som de väl förgrenade tångruskorna gör. Dessutom skulle vi gå miste om tångens värdefulla egenskap att binda koldioxid året runt.

Skydd av arter

Nya arter upptäcks hela tiden. Och en del utrotas också. Det är en del av evolutionen och så har det alltid varit. Men tyvärr påverkar vi människor miljön på sätt som ibland förändrar artsammansättningen. Idag görs dock en hel del för att ta skydda arter som är hotade. T ex kartläggs arters spridningsområden och mängder av skyddsprojekt har startats för att hjälpa enskilda arter.

Hotade arter Här finns mer information om hur hotade arter förvaltas.
Rödlistan (ArtDatabanken) Ål, torsk, tånglake, ejder och tobisgrissla är några av sveriges mest hotade havsarter. Sök efter din favoritart i rödlistan!
Species of the Day Dagens rödlistade art enligt nätverket IUCN. Varje art beskrivs kortfattat tillsammans med information om varför den är hotad.