Forskningsprogram om havet

Både nationellt och internationellt bedrivs forskningen ofta inom ramen för större forskningsprogram. Svenska forskare deltar i nordiska forskningsprogram om Östersjön och Västerhavet/Nordsjön, i forskningsstrukturer och program som finansieras av EU och i internationella forskningsstrukturer och program.

På så sätt kan många olika forskare, med olika specialistkompetenser, "slå sina kloka huvuden ihop" och nå längre när det gäller att exempelvis lösa svåra miljöproblem. Forskningsprogrammen pågår normalt under tre till sex år, beroende på finansieringen. Ofta kan programmen avslutas med ett symposium eller en större konferens.

  • ArtDatabankens Marina inventering Svenska artprojektet driver i egen regi en inventering av arterna i den marina miljön längs Sveriges västkust. Syftet är att ge underlag för taxonomisk forskning och de marina delarna av Nationalnyckeln, och är samtidigt värdefullt för att dokumentera och bevara den marina mångfalden.
  • AquAliens - ett forskningsprogram om främmande arter i akvatisk miljö.
  • BALANCE – “Baltic Sea Management – Nature Conservation and Sustainable Development of the Ecosystem through Spatial Planning – is an INTERREG III B co-funded project aimed towards development of informed marine management tools for the Baltic Sea based on spatial planning and cross-sectoral and transnational co-operation.
  • BALTEX -Energy and water Cycle experiments in the Baltic Sea
  • BalticPOPs Programmet fokuserar på dioxinföroreningen i Östersjön och finansieras av Naturvårdsverket. Forskare från 8 olika universitet och forskningsinstitut i Sverige, Finland och Ryssland deltar. Programmet studerar orsakerna till de höga dioxinhalterna i östersjöfisk och källorna för dioxiner i östersjöluft.
  • Baltic STERN Naturvårdsverket finansierar ett projekt som kallas ”Baltic STERN” som syftar till att göra en ekonomisk och social analys av vad det kostar att komma till rätta med miljöproblemen i Östersjön, men också vad det kostar oss om vi inte gör något. Projektet är ett nära samarbete med andra Östersjöländer, framför allt Finland och Danmark.
  • WWFprojekt - Skyddsvärda marina biotoper på västkusten Projktet ska kartlägga och informera om djupa hårdbottnar längs västkusten, de mest artrika marina miljöer som finns i Sverige.
  • Baltic Nest Institute Ett forskningsinstitut som är värd för Nest-modellen. Den beskriver den vetenskapliga kunskapen om kostnadseffektiva åtgärder mot övergödning och användes i HELCOMs arbete med Baltic Sea Action Plan.
  • BERAS Baltic Ecological Recycling Agriculture and Society
  • BONUS The EU funded project BONUS aims at setting up a joint research programme among the Baltic Sea countries. BONUS wants to improve information and communication about Baltic Sea research funding, to promote the shared use of research equipment, and to support common researcher training.
  • CHARM - Characterisation of the Baltic Sea ecosystem
  • Ecochange Forskningsprojektet Ecochange vill skapa en helhetsbild över vilka effekter klimatförändringar i kombination med övergödning, miljögifter och överfiske kan få på Östersjön, och ta reda på hur vi ska kunna skydda havet på bästa sätt.
  • The Linnaeus Centre for Marine Evolutionary Biology Programmet ska öka vår förståelse för hur marina organismer kan anpassa sig till snabba miljöförändringar.
  • MARBIPP Forskningsprogram om marin biodiversitet, mönster och processer
  • MARE NOVUM Marint projekt vid Göteborgs universitet med mål att utveckla fler varor och tjänster från havsmiljön.
  • Marine Paint - forskningsprogram om marin påväxt (biofouling) och hur detta kan förhindras
  • WWFprojekt - Späckhuggare i Norge, Tysfjord Späckhuggarprojektet har som mål att öka kunskapen om späckhuggare och den marina miljö de lever i. Valarna, som är högst upp i näringskedjan, är en bra indikator på hur haven mår generellt. Informationsspridningen har varit lyckad, framför allt i samband med påverkan på valturismen och oljeindustrin.
  • SUCOZOMA - om bärkraftig förvaltning av kustresurser.
  • Syresättning av Östersjön Naturvårdsverket finansierar olika undersökningar som kanske kan åtgärda Östersjöns syrefria bottnar.

Forskningsnätverk

Forskare bildar ofta nätverk tillsammans med andra med samma intresseinriktning. Här är några exempel på nätverk.

  • The Baltic Lagoon Network (BALLOON) ett informellt nätverk som omfattar forskare och institutioner med intresse för laguneroch områden med begränsat vattenutbyte i Östersjöområdet.
  • BONUS The EU funded project BONUS aims at setting up a joint research programme among the Baltic Sea countries. BONUS wants to improve information and communication about Baltic Sea research funding, to promote the shared use of research equipment, and to support common researcher training.

Tipsa andra om sidan

| Share