Den senaste rapporten från FN:s klimatpanel är dyster läsning. Aldrig tidigare har man varit så säker i sina uttalanden om effekterna av klimatförändringar. Och aldrig tidigare har man varit så tydlig i budskapet: vi måste handla kraftfullt, och vi måste handla nu.

Säkra uppgifter
Rapporten beskriver effekter av klimatförändringarna som redan påverkar haven, och som prognosticeras att påverka haven för en lång tid framåt även om kraftfulla åtgärder sätts in. Rapporten bygger på nära 7000 vetenskapliga studier, och ett hundratal forskare har bidragit till färdigställandet av rapporten.

Slår hårt mot haven
Klimatförändringarna påverkar alla miljöer på jorden, men slår särskilt hårt mot haven. Sedan 1970-talet har världshaven värmts utan avbrott, och sedan början på 1990-talet går uppvärmningen dubbelt så snabbt som tidigare. Den koldioxid som är grunden till problemet tas upp av haven. Sedan 1980-talet har mellan 20 och 30 procent av den koldioxid vi släppt ut löst sig i havsvatten, vilket lett till försurning. Omblandningen mellan olika skikt av havsvattnet har minskat, vilket lett till att tillgången på syre och näring har minskat. Havsnivåerna stiger, som en följd av att isarna runt polerna smälter, och värmeböljor och stormar uppstår oftare och oftare. Situationen är tveklöst allvarlig.

Ekosystem i förändring
Påverkan på ekosystemen i haven är omfattande. I rapporten står att läsa om förändringar i utbredningen av olika arter, och hur arter med viktiga roller i havens ekosystem slås ut. Ett känt exempel är varmvattenskorallerna, som redan nu har svårt att överleva i varmare, surare hav. Krillen i Antarktis minskar, och giftiga algblomningar ökar. Generellt kommer biomassan i haven att minska med runt 15 procent fram till år 2100, enligt rapporten.

Östersjön under press
Rapporten från FN:s klimatpanel handlar mycket om det globala perspektivet, och beskriver effekter i världshaven. Men hur ser situationen ut ur ett östersjöperspektiv?

Östersjön är redan ansatt av övergödning, miljögifter och ett i vissa områden hårt fiske. Även här har klimatförändringarna börjat påverka det känsliga systemet. De ekologiska effekterna av klimatförändringarna i Östersjön liknar de i världshaven, men det finns också skillnader. Problemen med försurning förväntas inte bli lika allvarliga i Östersjön som i andra havsområden, men andra faktorer kommer att förändra Östersjöns ekosystem.
- Nederbörden kommer sannolikt att öka i norra Skandinavien, vilket kommer att öka tillrinningen av sötvatten till framförallt de norra delarna av Östersjön. Salthalten kommer därigenom att minska, och utbredningen av havsarter kommer att flyttas söderut, berättar Agneta Andersson, professor i pelagial ekologi vid Umeå universitet och koordinator för forskningsprogrammet EcoChange. Forskningsprogrammet är en strategisk satsning från regeringen för att öka kunskapen om de ekologiska effekterna av klimatförändringar i Östersjön.

Giftigare fisk
Den ökade tillrinningen kommer att leda till att vattnet blir brunare. Det beror på att mängden humusmaterial ökar när tillrinningen ökar. Ett brunare vatten förändrar balansen mellan växtplankton och bakterier i basen på näringsväven.
- Dessa förändringar kan verka oviktiga, men i den marina näringsväven hänger allt ihop. En förskjutning från växtplankton till bakterier i basen av näringsväven leder till större energiförluster och större ansamling av miljögifter i organismer högre upp i näringsväven. Vi förväntar oss därför att förändringen i basen på näringsväven kommer att leda till en minskad fiskproduktion och fisk som innehåller mer miljögifter i framtidens Östersjö, säger Agneta Andersson.