Nu i oktober fattar EU:s medlemsländer beslut om hur mycket fisk som får fångas i Östersjön nästa år, alltså hur stora kvoterna ska bli. Beslutet fattas bland annat utifrån råd som man får från forskarna i det internationella havsforskningsrådet ICES.

ICES råd om hur mycket som kan fiskas baseras till stor del på loggboksdata från yrkesfisket om hur mycket de fångar, och vilka arter de fångar.

- Får vi in fel uppgifter så ger vi också fel råd, säger Joakim Hjelm, forskare vid institutionen för akvatiska resurser vid SLU och verksam inom ICES.

Kalibers har granskat nästan 100 stickprovskontroller som gjorts av den danska Fiskeristyrelsen. Dessa visar att yrkesfiskarna tagit upp mer skarpsill men mindre sill än de själva uppgett. Samma mönster visar också en sammanställning som gjorts av svenska Havs- och vattenmyndigheten. I genomsnitt redovisade fiskarna 56 procent sill i fångsten medan kontrollerna visade 27 procent.

De felaktiga sifforna kan alltså göra att forskarna i ICES underskattar beståndet av skarpsill, och överskattar beståndet av sill/strömming.

- Jag har full förståelse om de gör lite fel för det är stora fångster och det kan ta ett dygn att lossa. Men bättre statistik än så där behöver vi, säger Joakim Hjelm.

Enligt Havs- och vattenmyndighetens rapport så kan det finns en ekonomisk drivkraft bakom den felaktiga rapporteringen. Sillen är svårare att fånga än skarpsillen, och genom att rapportera in skarpsill som sill så skulle yrkesfisket kunna fortsätta att fiska efter skarpsill trots att de egentligen redan fyllt sin kvot av den arten.