Bild
;
Tema:

Ålgräsängar inventeras från ovan

Ålgräsängarna har minskat kraftigt längs västkusten, och det är viktigt att snabbt få en bild av hur illa det egentligen är ställt. Att inventera ålgräsängar med hjälp av drönare kan vara ett kostnadseffektivt sätt att få en bild av läget. En forskargrupp från Göteborgs universitet utvecklar metoden.

Ålgräs är ett sjögräs som bildar ängar under ytan längs Sveriges västkust och i Egentliga Östersjön. Ängarna är en unik miljö som myllrar av liv och utgör barnkammare för många olika fiskar och kräftdjur. De är ett av de mest produktiva ekosystem som finns, och är viktiga miljöer för arter som torsk, havsöring och ål.

Ängar i fara
- Ålgräsängarna är som skogar. De binder koldioxid och näring, stabiliserar sedimenten och producerar syre. Och deras roll som barnkammare åt fisk och andra marina djur är kanske den allra viktigaste, säger Eduardo Infantes, forskare vid Kristinebergs marina forskningsstation, Göteborgs universitet.

Men ålgräsängarna är i fara, starkt påverkade av övergödning, överfiske och exploatering av grunda områden. Från de tidigaste inventeringarna som gjordes på 1980-talet och till nu har ålgräsängarna minskat kraftigt. Om dessa undervattensängar försvinner kan det få stora konsekvenser för det marina ekosystemet.

Kostnadseffektiva drönare
Eduardo Infantes leder ett forskningsprojekt som ska ta drönare till hjälp för att ta reda på hur det står till med ålgräsängarna. Genom den nya tekniken kan stora områden inventeras på ett effektivt sätt.
- En normalstor havsvik på 50 hektar tar mindre än en halvtimme att inventera med drönare. Bildkvalitén är fantastisk, jämfört med exempelvis satellitbilder är skillnaden enorm. Hittills ser våra resultat väldigt lovande ut, och vi tror väldigt mycket på denna teknik, berättar Eduardo.

Försöken med drönare är en del av ett forskningsprojekt där ny teknik ska utvecklas och provas för att kunna inventera kustområden. Fokus ligger på att undersöka vegetation av olika slag, såsom makroalger, hårnating och ålgräs. För att tekniken ska fungera måste det gå att se botten. Det kan därför variera väldigt mycket hur djupa områden tekniken kan fungera på.
- Där vattnet är klart, som i Gullmarsfjorden och i Kosterhavet, har vi kunnat inventera ner till så mycket som sju meters djup. I andra områden, där det finns mer partiklar i vattnet som gör det grumligt, kan vi bara inventera områden som är några meter djupa.

Återplantering av ålgräs
Inom projektet samarbetar forskarna vid Göteborgs universitet med länsstyrelsen i Västra Götalands län. En del av projektet går ut på att restaurera områden där ålgräset minskat genom återplantering av ålgrässkott. Planteringen görs i Gåsöskärgården i Lysekils kommun, där en tredjedel av ålgräset försvunnit sedan 1980-talet. Under de kommande åren kommer inventeringar att göras för att hålla koll på hur återplanteringen har fungerat.

Drönare med potential
Forskargruppen har inte bara använt drönarna för inventering av vegetation, utan har även testat metoden för andra typer av inventeringar.
- I början av sommaren testade vi exempelvis att inventera nyfödda knubbsälar med hjälp av drönare. Det fungerade väldigt bra, och skulle kunna bli ett sätt att kostnadseffektivt inventera den årliga populationstillväxten. Vi skulle nu vilja gå vidare med att undersöka om det går att få ut värden på sälarnas BMI genom att analysera bilderna vi får ut från drönarna, säger Eduardo.

I den statliga utredningen kring miljöövervakning som presenterades i april 2019 lyfts drönare fram som ett framtida sätt att övervaka vissa delar av havsmiljön. Vi kommer med säkerhet att få se mer av denna teknik inom en rad olika områden där kunskap kring havsmiljöns tillstånd efterfrågas.