Ålgräsängarna räknas som extremt värdefulla ekosystem. De ger skydd åt ett stort antal marina växter och djur, bland annat torsk, sej, vitling, ål och havsöring. De hjälper till att motverka övergödning genom att ta hand om näringsämnen. De binder partiklar, vilket ger bättre vattenkvalitet och motverkar erosion. Och de bromsar effekten av våra koldioxidutsläpp genom att binda upp kol i havsbotten.

Dock har utbredningen av ålgräsängar i Skandinavien halverats sedan början av 1900-talet. I Bohuslän har de minskat med över 60 procent bara sedan 1980-talet. Beräkningar vid Göteborgs universitet visar att förlusten av ålgräs i Bohuslän har kostat Sverige minst fyra miljarder kronor i form av förlorade ekosystemtjänster, minskad produktion av torsk, övergödning och grumligare vatten med sämre siktdjup.
- Vi ser stora förluster i Bohuslän samtidigt som inventeringar i Skånes län tyder på stora och välmående bestånd i Öresund, längs sydkusten, i norra delarna av Hanöbukten, i stora delar av Blekinge och i Kalmarsund. Problemet är att vi i dag inte har en heltäckande bild av utbredningen i svenska vatten, säger Sofia Brockmark, utredare på enheten för biologisk mångfald på HaV.

De två största hoten mot ålgräsängarna bedöms vara övergödning och överfiske. Men även kustexploatering, muddring och dumpning av muddermassor, ankring och propellerskador från fritidsbåtar samt eventuellt förändrad landavrinning och klimatförändringar bedöms utgöra allvarliga hot. Nya studier har även visat att bryggor påverkar ålgräs negativt genom att skugga ängen och att flytbryggor skuggar dubbelt så mycket som pålade bryggor.

- Viktigast är att förebygga och försöka skydda de ålgräsängar vi har. Restaurering tar tid, är dyrt och förenat med stor osäkerhet. När ålgräsängar försvinner kan miljön förändras så mycket att de kanske inte längre kan växa på den platsen, säger Sofia Brockmark.

För att värna ålgräsängarna föreslår Havs- och vattenmyndigheten bland annat:
• En kartläggning av ålgräsets utbredning i Sverige.
• En inkludering av ålgräs i nationell och regional miljöövervakning.
• Att man ska minska näringsbelastningen till havet.
• Att man ska minska aktiviteter som kan påverka vattenmiljön negativt i närheten av ålgräsängar, till exempel muddring, dumpning av muddermassor och båttrafik.
• Att man ska öka bestånden av stora rovfiskar i kustekosystemen.
• En uppdatering av befintliga naturskydd och inrätta nya skyddade områden som inkluderar ålgräs, till exempel med förbud mot angöring och reglering av båtarnas hastighet för att minimera svall och grumling i känsliga områden,
• En ökad tillsyn av vattenverksamheter som kan påverka ålgräsängar.
• En restaurering av förlorade ålgräsängar i områden där det är möjligt för att underlätta en naturlig återhämtning. Restaurering ska endast användas som kompensationsåtgärd när ålgräsängar förstörs vid exploatering och som en sista åtgärd efter att krav ställts på att undvika eller minska skadan.

Åtgärdsprogrammet gäller för perioden 2017-2021 och är en del av Sveriges arbete för att öka skyddet för hotade naturtyper och uppnå god miljöstatus i Nordsjön och Östersjön i enlighet med EU:s havsmiljödirektiv. Det ska fungera som en vägledning till naturvårds- och miljöhandläggare samt förvaltare av marina kustmiljöer på nationella myndigheter, länsstyrelser och kommuner. En annan viktig målgrupp är miljödomstolar och beslutsfattare på kommunal och regional nivå. Åtgärderna beräknas kosta totalt 82 miljoner kronor att genomföra.