Grumligt vatten är ett klassiskt kännetecken för övergödda vikar, och de har också färre undervattensväxter. Förklaringen som brukar ges är att om växterna får för lite ljus, så dör de. Den nya studien, som innefattar 32 skärgårdsvikar längs Östersjökusten, visar att undervattensväxterna själva aktivt hjälper till att hålla vattnet klart. Genom att de själva förbrukar näringsämnena i vattnet så konkurrerar de samtidigt ut växtplankton.

Täta växtsamhällen, som tång och nate, saktar också ned vattenrörelsen vilket gör att sedimentpartiklar sjunker till bottnen och vattnet klarnar. – Eftersom grumligt vatten ofta är en indikation på övergödning, kan man säga att växterna fungerar som en buffert emot det, säger Åsa Nilsson Austin som är doktorand på Stockholms universitet.

Ett tecken på att allt inte står rätt till i en vik är ofta ett skifte i växtsamhället - först försvinner de känsligaste arterna, vilket oftast är de minsta bottenväxterna eftersom de har svårast att tillgodogöra sig tillräckligt med ljus när vattnet grumlas. Kvar blir de långa växterna som når nära vattenytan. Men när växtligheten väl försvunnit helt från en vik så har även förhållandena ändrats drastiskt och det blir svårt att vrida tillbaka klockan.

- På västkusten har man gjort försök med att restaurera ålgräsängar, men det har inte varit så enkelt. Ett av de största problemen är det inte längre finns något som hindrar det fina sedimentet från att virvla runt i vattnet, och så länge som det är grumligt får växterna inte tillräckligt med ljus för att kunna växa där, säger Åsa Nilsson Austin.