Bild
;
Tema:

Stora Barriärrevet riskerar omfattande koralldöd

För andra året i rad har det Stora Barriärrevet utanför Australiens kust drabbats av omfattande korallblekning. Orsaken tros vara stigande vattentemperaturer. Situationen beskrivs som mycket allvarlig och det är högst osäkert om korallerna kommer att kunna återhämta sig efter upprepade massblekningar.

Korallblekning uppstår då de färgrika alger som lever i korallen försvinner på grund av förhöjda vattentemperaturer. Korallerna lever i symbios med dessa alger och är beroende av deras förmåga till fotosyntes. Koraller kan återhämta sig från en blekning om vattnet kyls ner till tillräckligt snabbt efter en varm period. När ett rev drabbats av blekning två år i rad minskar dock chanserna drastiskt för att det ska komma tillbaka och sannolikheten är stor för omfattande skador.
I en intervju med CNN förklarar forskaren James Kerry från James Cook University att en temperaturökning på bara 1-2 grader över genomsnittsmax i tre till fyra veckor kan resultera i att algerna börjar må dåligt.

Ifjol drabbades 67 procent av de grunda korallerna längs den norra delen av Stora Barriärrevet. Det var den största registrerade blekningen någonsin. Då spekulerades det om att El Niño kunde ha varit en bidragande faktor. I år kan man dock konstatera att blekningen, som främst drabbat den mellersta delen av revet, har skett utan någon som helst inverkan från El Niño.
– Massblekning med 12 månaders mellanrum lämnar inga utsikter för att de rev som skadades 2016 ska återhämta sig, säger James Kerry i en intervju med Livescience.

De korallrev som finns längs svenska Västkusten riskerar dock inte att drabbas av någon blekning liknande den på Stora Barriärrevet – av den enkla anledningen att de svenska korallerna inte har några symbiotiska alger.
– Våra koraller är djuplevande kallvattenskoraller. Här hittar man dem på 70-140 meters djup, även om de kan växa ända ner mot 3000 meter. Och till skillnad från korallerna på Stora Barriärrevet lever de enbart av djurplankton och partiklar i vattnet som de fångar själva, säger Ann Larsson, forskare på Göteborgs Universitet.
Men hur mår då de svenska korallreven?
– De har varit på tillbakagång, främst på grund av trålning. Dels skadar trålen dem rent fysiskt, dels rör trålarna upp sediment. Sedimentet har marginell effekt på friska vuxna koraller, men korallernas larver behöver hårda ytor att sätta sig på. Så de får svårare att reproducera sig.
Men är våra korallrev inte känsliga för klimatförändringar?
– Jo, absolut. De trivs bäst i 4-12 gradigt vatten. Stiger temperaturen blir de stressade. Högre vattentemperatur gör även att korallernas larver utvecklas fortare, vilket i sin tur gör att de inte hinner sprida sig lika långt innan de måste sätta sig fast på en yta. Och då minskar genutbytet mellan olika korallrev, säger Ann Larsson.