Sälar tillbringar större delen av sitt liv ute till havs. De är mästare på att simma, och kan göra dyk på flera hundra meters djup. Forskare vid Meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet (MISU) har fått upp ögonen för den potential det finns i sälarna när det gäller att samla in oceanografiska data över stora ytor och djup. Fabien Roquet, forskare vid MISU, tog därför kontakt med Naturhistoriska riksmuséet, som länge har ägnat sig åt både forskning om sälar och inventering av sälpopulationer. En pilotstudie har nu dragit igång, där man satt avancerade sändare på gråsälar i Stockholms skärgård och vid Falsterbo i Skåne. Sändarna anger inte bara positioner, utan kan även mäta oceanografiska parametrar, såsom djup, salthalt och temperatur.

Tanken är att på ett kostnadseffektivt sätt samla in mätdata för oceanografisk forskning samtidigt som mycket värdefull information samlas in kring hur sälarna lever sina liv ute till havs. Eftersom många sälar rör sig över stora geografiska områden, och dessutom dyker ner till flera hundra meters djup, kan deras sändare samla in mätdata som skulle kräva stora resurser att samla in på konventionellt sätt.

- Det är ett samarbete mellan olika forskningsområden, där vi alla vinner på att få in den stora mängden information, berättar Olle Karlsson, forskare vid Naturhistoriska riksmuséet. Han framhäver gärna det smått unika samarbetet mellan olika forskningsområden som pilotstudien innebär, och hoppas att det kommer att finnas möjligheter att utveckla projektet vidare i framtiden.

Det finns relativt säkra mätdata på hur många sälar det finns i de svenska havsområdena. Sälräkningar görs med flyg under en tid på året då en stor del av sälarna ligger uppe på kobbar och skär. Men sälarna tillbringar mellan 80 och 90 procent av livet ute till havs och under ytan. Hur de lever sina liv där är mer höljt i dunkel.

- Kunskapen kring hur sälarna lever under ytan blir alltmer viktigt i takt med att populationerna blir större. Sälarna äter stora mängder fisk, och kunskap kring sälarnas fiskpredation blir viktig för exempelvis skattningar av fiskpopulationerna. Det är också i vattnet som sälarnas fiskkonsumtion kolliderar med mänskliga aktiviteter såsom fiske, poängterar Olle.

Kunskapen kring sälarnas beteenden kan även bli viktig för havsmiljöförvaltning och havsplanering. De marina områdesskydd som finns runtom i de svenska havsområdena behöver följas upp för att man ska kunna bedöma vilken effekt skyddet har haft. Speciellt i skyddade områden med restriktioner vad gäller fiske kommer sälarna att spela en viktig roll.

- I dessa områden blir kunskapen kring sälarnas beteenden extra relevant, säger Olle. Ett annat exempel där kunskapen behövs är vid byggandet av havsbaserad vindkraft. Dessa byggs oftast på grundare områden ute till havs, och vi har idag väldigt lite kunskap kring hur vindkraftparkerna påverkar sälpopulationerna. Vi hoppas att metoden kan ge oss värdefull information även kring den typen av frågor, avslutar han.