Runt Östersjön finns 615 reningsverk som tillsammans tar emot 3 miljarder kubikmeter avloppsvatten. Reningsverken är bra på att rena vattnet från organiskt material, partiklar, mikroorganismer, fosfor och kväve, men sämre på att få bort kemikalierna från vattnet innan det släpps ut i havet.

- Användningen av kemikalier i samhället har förändrats, och i dag kommer utsläppen från massor av små källor som vi använder i vår vardag. Svårnedbrytbara och vattenlösliga ämnen, såsom många läkemedel, kan gå mer eller mindre opåverkade genom reningsverken. Samtidigt är reningsverken samlingspunkter för föroreningar, och där finns det möjligheter att verkligen minska utsläppen, säger Emma Undeman, forskare i miljövetenskap vid Stockholms universitets Östersjöcentrum.

Enligt Emma skulle reningsverken kunna anpassas för att minska utsläppen. Tekniken finns, men används inte i någon större utsträckning för att rena avloppsvatten i länderna runt Östersjön. I Sverige finns en del pilotanläggningar, och det första reningsverket med avancerad rening byggs just nu i Linköping och ska vara i drift i sommar.

Emma tror det är rimligt att man börjar med att uppgradera de riktigt stora reningsverken. De 45 största reningsverken vid Östersjökusten hanterar 70 procent av avloppsvattnet från kustbefolkningen. Att uppgradera dem skulle minska utsläppet av mikroföroreningar från reningsverk i kustzonen till Östersjön med ungefär 50 procent. Det är dessutom billigare, räknat per liter renat vatten, att ta sig an de stora reningsverken.

- Att rena avloppsvatten skyddar oss inte från exponering i vår vardag eller från kemikalier som inte passerar ett reningsverk på väg till havet, så åtgärder vid källan är mycket viktiga, men det är ett av få sätt att skydda Östersjöns känsliga miljö utan att förlita oss enbart på regleringar och förbud av enskilda ämnen som tar lång tid att få på plats, poängterar Emma.