Att säkert veta hur utvecklingen av fiskpopulationer sett ut är inte lätt. Provtagningsmetoderna ändras med tiden, vilket gör data svåra att jämföra. Undersökningarna bör ha gjorts på samma sätt, under samma tider på året och med samma typ av utrustning för att vara jämförbara. Siffror som visar beståndsutveckling bygger därför ofta på relativt korta tidsserier.

Forskare vid SLU Aqua har nu standardiserat och sammanställt data från äldre trålningsundersökningar från olika länder runt Östersjön genom att ta hänsyn till skillnader i metodik mellan länder och perioder. De har studerat trålningar utförda mellan 1978 och 2014, och har därigenom kunnat analysera långsiktiga trender, både när det gäller förekomst och maximal längd hos torsk och flundra i Östersjön.

Analyserna visar att både torskar och flundror har blivit mindre i de områden som undersökts. Framför allt har torsken i östra beståndet minskat starkt i storlek. Den största individen per tråldrag har gått från i medeltal 75 cm till 40 cm under perioden. I beståndet ses samtidigt en markant minskning i förekomsten av torsk. Båda förändringarna visar på en tydlig försämring i tillståndet för det östra torskbeståndet i Östersjön. Resultaten indikerar också att torsk vandrar mellan östra och västra Östersjön, vilket visar att östra och västra torskbeståndet hänger ihop.

- Den stora utmaningen har varit att få tag på all information om exempelvis trålningshastigheter och utrustningens utformning från experter i de olika länderna, berättar Alessandro Orio, doktorand vid SLU Aqua och ansvarig för studien. Informationen har bara nyligt digitaliserats, och har tidigare inte varit tillgängligt för forskningen. Resultaten kan komma att bli viktiga vid populationsuppskattningar av fisk i Östersjön. Informationen om storleken på fisken är ny, och kan bli mycket värdefull vid framtida diskussioner om förvaltning av bestånden.

- Nästa steg för oss är nu att lyfta fram dessa resultat för förvaltningen, säger Alessandro. Vi vill visa på möjligheterna med att digitalisera och använda historiska data på fiskbestånden. Det finns fortfarande väldigt mycket värdefulla data som ligger i pappersform på marina institut runt Östersjön, som skulle kunna komma till användning med vår standardiseringsmetod.