Under drygt hundra år, från 1800-talets mitt och fram till 1970-talet, har massa- och träindustrierna längs norrlandskusten släppt ut träfibrer och processkemikalier i stort sett orenat. Omfattande reningsåtgärder infördes från 1970-talet, och sen dess har utsläppen till vatten minskat markant. Fibrerna finns dock fortfarande ackumulerade i fiberbankar på bottnarna utanför eller nedströms de olika utsläppskällorna. Fiberbankarna innehåller idag höga halter av bland annat dioxiner, PCB, tungmetaller och gamla bekämpningsmedel som idag är förbjudna. Att sanera områdena kan bli kostsamt men nödvändigt.

SGU och länsstyrelsen i Västernorrland började arbetet 2010 med en inventering längs Västernorrlands kust. Nu är 39 områden längs hela Norrlandskusten och i inlandet kartlagda.

- Arbetet fortsätter nu med att undersöka hur mycket föroreningarna sprider sig från sedimentet och vilka saneringsmetoder som kan fungera, berättar Sarah Josefsson, miljökemist vid SGU. De vanliga saneringsmetoderna måste antagligen modifieras för att kunna användas på de fiberhaltiga sedimenten, eftersom de är mer gashaltiga och "fluffiga" än minerogena sediment, fortsätter hon.

De närmaste dagarna kommer miljöhandläggare från länsstyrelserna och forskare att hålla ett seminarium i Sundsvall, där resultaten från undersökningarna diskuteras vidare.